Hur konstrueras lärarledarskap i skolors vardagspraktiker? Det är en av frågorna som Frida Grimm undersöker i sin avhandling.

Andreas Nuottaniemi har i sin avhandling kritiskt undersökt möjligheter och hinder för att utveckla en undervisning i svenska som andraspråk på jämlik grund.

Det finns inte en enkel lösning på frågan om hur elevernas användning av sina privata mobiler ska hanteras i klassrummet i den digitaliserade skolan. Det konstaterar Anita Grigic Magnusson i sin avhandling.

Simon Magnusson har i sin avhandling undersökt hur ungdomar inkluderas i beslutsfattande i medborgardialoger.

Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.

Johan Sandén har i sin avhandling utforskat hur lärares arbete påverkas av olika slags digitaliseringar, exempelvis sociala medier, digitala läromedel och digitalisering som styrmedel på organisatorisk och politisk nivå.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Anna Norrström har undersökt lärares professionella vardagspraktik där samtal under lärarlagsmöten är i fokus.

Fredrik Jahnke har utforskat hur svenska grundskoleelever talar om religion i skolmiljö.

Tobias Forsell vill med sin avhandling bidra till ökade kunskaper om problematisk frånvaro i grund-skolan och vilka faktorer och processer som utmynnar i frånvaro, men även omvänt till att öka närvaron i skolan.