Kvaliteten i förskolans språkundervisning påverkas i hög grad av organisatoriska villkor. Det visar Jeanette Koskinen i sin avhandling.

Danai Dafnopoulou har forskat om flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Simon Bauer har forskat om samhällsorientering inom det så kallade Etableringsprogrammet för nyanlända.

Christa Roux Sparreskog vill med sin forskning fördjupa förståelsen av didaktiskt samarbete för att stödja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling.

Hur kan flerspråkiga barns deltagande stödjas i aktiviteter med digital teknik i förskolan? Det är en av frågorna som Sofije Shengjergji utforskar i sin avhandling.

Olga Anatoli Smith har forskat om barns deltagande och möjligheter till tvåspråkigt lärande i en svensk-engelska förskola.

Cristina Nordman har i sin avhandling undersökt villkoren för pedagogiskt transspråkande i ämnesundervisning i språkligt hetereogena klasser i åk 6 och 7.

Elisabeth Nilsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om språkbedömningspraktiker med yngre elever.

David Kroik har undersökt hur samiska rum för språkanvändning kan bildas och hur förutsättningar för samisk språkrevitalisering kan skapas i formella utbildningssammanhang.

Sara Snoder vill med sin avhandling bidra med ökad kunskap om möjlig användning av fler språk än svenska i ordinarie undervisning med flerspråkiga lärare och elever i låg- och mellanstadiet.