Hur hanterar och utmanar föräldrar som klassificerats med en intellektuell funktionsnedsättning, omgivningens uppfattningar om deras föräldraskap? Det är en av frågorna som Ida Runge utforskar i sin avhandling.

Behöver föräldrars ansvar i frågor som rör fostran tydliggöras och hur kan det i så fall göras? Det är en av frågorna som Emelie Kankaanpää Thell utforskar i sin avhandling.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Vad berättar barn om sina erfarenheter av vuxna familjemedlemmars psykosociala problem? Det är en av frågorna som Stina Michelson undersöker i sin avhandling.

Eva-Lisa Palmtag visar i sin avhandling att barn som bor varannan vecka hos en förälder inte mår sämre än barn som bor med båda föräldrarna. Växelboende kan också innebära en bättre relation med föräldrarna.  

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.  

Både föräldrar och skolsköterskor ser fördelar med motiverande samtal (MI) i syfte att stödja barns till hälsosamma levnadsvanor. Det visar Marianna Moberg i sin avhandling.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.