Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Charlotte Öhman har i sin avhandling undersökt vårdnadshavares delaktighet i förskolan.

Kristine Hultberg Ingridz vill med sin avhandling bidra med kunskap om vad undervisning kan bli i förskola.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Maria Gladh har i sin avhandling undersökt hur nya specialpedagogiska arbetssätt kan främja sociala färdigheter och lek mellan barn i förskolan.

Anna Henriksson vill med sin avhandling öka kunskapen om hur naturvetenskap och lek kan integreras som en ömsesidig aktivitet.

Kristina Lund har forskat om lekresponsiv naturvetenskapsundervisning i förskolan.

Hanna Vretblom har bland annat undersökt undersöks hur arbetslag i förskolan beskriver sina möjligheter gällande att dokumentera särskilt stöd med digitala system

Moa Frid har forskat om hur undervisning blir till i förskolans praktiker med utgångspunkt i framväxande lokala och situerade utvecklings- och forskningspraktiker.