Hur organiserar och genomför förskollärare sin undervisning? Det är en av frågorna Kristina Melker utforskar i sin avhandling.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Vilka innehåll dominerar i konstruktionen av vetenskaplig grund i planeringssamtalets praktik i förskolan? Det är en fråga som Caroline Karlsson underöker i sin avhandling.

Emelie Johansson har bland annat undersökt hur rektorers professionella lärande kan möjliggöra förändringar i och för praktik.

Maria Papakosma har bland annat undersökt hur svenska policyaktörer samarbetar och bidrar till policyformulering kring mångfaldsfrågor i förskolan.

Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn? Det är en av frågorna som Karolina Larsson undersöker i sin avhandling.

Kristina Pautkina vill med sin avhandling fördjupa förståelsen av vilket utrymme som ondska som begrepp kan ha inom förskolans pedagogiska verksamhet.

Charlotte Öhman har i sin avhandling undersökt vårdnadshavares delaktighet i förskolan.

Kristine Hultberg Ingridz vill med sin avhandling bidra med kunskap om vad undervisning kan bli i förskola.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Veronica Semelius Granevald vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om förskolepedagogers och specialpedagogers psykosociala välbefinnande i relation till arbetet med barn i behov av särskilt stöd i förskolan.

Maria Gladh har i sin avhandling undersökt hur nya specialpedagogiska arbetssätt kan främja sociala färdigheter och lek mellan barn i förskolan.