Vilka faktorer påverkar skolresultat och yrkespreferenser i barndomen samt förklarar utbildningsnivå och yrkesstatus som vuxen? Det har Cecilia von Otter studerat.

Samhället borde göra mer för att öka kunskapen om autism, anser Pier Jaarsma, som forskat om autism och etik. Han menar att personer med autism kan ses som en grupp med särskilda rättigheter.

Att vara borta mycket från skolan och att inte ha många vänner är två riskfaktorer för självmord bland barn, visar ny forskning.

Om övergången från förskoleklass till årskurs ett handlar Lina Lagos studie "Mellanklass kan man kalla det".

Många elever med nedsatt hörsel har svårigheter att nå skolans inlärningsmål. Olof Sandgrens avhandling visar att det inte enbart beror på hörselnedsättning utan även på en sämre språklig förmåga.

Flickor med adhd visar andra symptom än pojkar, visar Karin Sonnbys studie. De kan vara deprimerade och ha svårt att slutföra skolarbeten.

Emotionell närvaro i det pedagogiska arbetet är viktigt för att lärare ska känna arbetsglädje. Det menar Anna-Carin Bredmar, som har forskat om arbetsglädje – som har en grundläggande betydelse i lärarnas vardag.

Hur ser undervisning och lärande av praktisk och kroppslig kunskap ut? Det har Joacim Andersson undersökt i sin avhandling.

Hur kan barns samspel och aktörskap förstås i termer av delaktighet och inflytande? Det har Karin Engdahl studerat i en avhandling om förskolan.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Det finns en brist på analys av det demokratiska arbetet i förskolan. Uppdraget är viktigt menar pedagogerna, men de brottas med brist på tid och saknar också verktyg för att omsätta målen till handling.

Vad är musikstunden på förskolan till för, och vad kännetecknar musikstundernas didaktik i förskolepraktiken? Det har Ylva Holmberg undersökt i sin avhandling.