Skolan har fortfarande en nyckelroll i upprätthållandet av en gemensam, levande sångskatt, konstaterar Camilla Cederholm. Hon har studerat hur en gemensam sångskatt konstrueras och fortlever.

Hur ser det pedagogiska uppdraget ut i ljuset av Martin Bubers dialogfilosofi? Det har forskaren Rita Nordström-Lytz undersökt i sin avhandling.

Förskolebarn vet att det krävs tillgång till olika sociala resurser för att kunna göra sig till någon att räkna med i olika sociala sammanhang. Barnens kamratkultur tar sig uttryck i samtal om kalas, om hög ålder och om att vara bra på att rita och läsa, visar Lovisa Skånfors forskning.

Hur ser attityder, förväntningar och möjligheter ut bland tanzaniska grundskoleelever som satsar på det engelska språket. Det har forskaren Noah Mtana studerat i sin avhandling.

Vilka föreställningar om normalitet finns det i skolans vardag? Det har Jenny Bengtsson undersökt i sin studie om ålder, genus och sexualitet bland elever i lågstadiet.

Yang Liu har forskat om matematikens didaktik.

Det ställs högre krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Men vad ligger egentligen i begreppet evidens? Magnus Levinsson kombinerade litteraturstudier och praxisnära forskning för att hitta en väg framåt i en infekterad akademisk diskussion.

Hur ser maktförhållandena ut mellan barn och vuxna i förskolan i samband med pedagogiska aktiviteter som avser att öka jämställdhet, social jämlikhet och delaktighet? Det har Klara Dolk undersökt i sin avhandling.

Anna Soveris avhandling visar att tvåspråkiga personer klarar sig bättre på en uppgift som kräver att man riktar uppmärksamheten mot den relevanta informationen och stänger ut det irrelevanta.

Rauni Karlssons forskning visar att barn gestaltar demokratiska värden på flera sätt i förskolans vardag. Bland annat tar förskolebarnen ansvar för innehållet i leken och för sina egna handlingar.

Lärande för hållbarhet är något som många svenska förskolor arbetar med. Men förhållningsättet där barn utveckla ett kritiskt förhållningssätt lyser med sin frånvaro i förskolornas egna beskrivningar av arbetet för hållbarhet. Det menar forskaren Eva Ärlemalm-Hagsér.

Elever behöver utveckla egna funktionella redskap för hur man kan beskriva naturen på olika sätt, i olika situationer och sammanhang och förstå när det ena eller andra sättet är intressant och relevant, menar Monica Haraldsson Sträng som forskat om yngre elevers lärande om naturen.