Barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning löper mer än dubbelt så stor risk att bli slagna i hemmet jämfört med övriga barn, visar en ny avhandling.

Hur tar sig femåringar an matematiska problem och hur förhåller de sig till hela tal? Det har matematikern Anna Ida Säfström undersökt. I sin avhandling utvecklar hon verktyg för att fånga matematiska kompetenser hos barn och ungdomar.

Ett nytt datorbaserat verktyg mäter texters läsbarhet med större noggrannhet än Lix. Det visar Katarina Heimann Mühlenbock i sin avhandling. Det språkteknologiska verktyget gör det möjligt att mycket bättre anpassa och hitta texter för målgrupper med lässvårigheter.

Förskolan är med planerade rum och tillrättalagt material en institution som omgärdar barns vardagsliv. Men öppna miljöer som inte försöker styra barnens aktiviteter stimulerar dem att prata mer och att förhandla med varandra, visar Sofia Eriksson Bergströms forskning.

Eva Melin har forskat om barns sociala delaktighet i förskolans verksamhet. Hon har genomfört en observationsstudie av barns sociala delaktighet i förskolor. Undersökningen var designad som en fallstudie, och gällde fyra avdelningar i var sin förskola. I fokus fanns fyra barn (med och utan Downs syndrom) på varje avdelning.

Barn med neurologiska dysfunktioner har försämrad prestanda i vissa övergripande motoriska funktioner, och behöver pedagogiskt stöd när det gäller att utveckla dessa funktioner, visar Şermin Tükels forskning.

Anna-Carin Rehnman har skrivit en avhandling om hur människor i en familj med ärftlig hörselnedsättning i släktled efter släktled utvecklat kunskap och vilken roll utbildningssystemet spelat.

Pernilla Ingelsson har undersökt hur en stark organisationskultur kan skapas. Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om hur man kan skapa och mäta en kvalitetsledningskultur.

Svenska föräldrar lär sina hörande och döva barn teckenspråk och talad svenska utifrån bilden att det är två olika språk. Genom att just särskilja språken får barnen tillgång till två fullvärdiga språk. Studien bekräftar vikten av undervisning på teckenspråk i skolan.

Samiska skolbarn mår sämre än svenska skolbarn i genomsnitt. Varannan ung same har någon gång blivit illa behandlad på grund av sitt etniska ursprung. Lotta Ommas avhandling om unga samer i dagens Sverige vittnar om en etnisk diskriminering vi sällan talar om.

Är fritidspedagogens yrke på väg att dö ut? Birgit Andersson har forskat på vad som har hänt med fritidspedagogernas yrkesidentitet efter att fritidshemmen i slutet på nittiotalet blev en del av den decentraliserade skolan.

Det finns en högst reell fattigdomsproblematik bland barn i Sverige, menar sociologen Stina Fernqvist som forskat om barnfattigdom. Barnen använder strategier för att inte framstå som fattiga i skolan. "De måste dölja att de är fattiga, för de vill inte skämmas", säger hon.