Magdalena Hult har forskat om hur förskolan kan förstås som en sexualpedagogisk arena.

Hur kan flerspråkiga barns deltagande stödjas i aktiviteter med digital teknik i förskolan? Det är en av frågorna som Sofije Shengjergji utforskar i sin avhandling.

Hur har den öppna förskolans pedagogiska syfte beskrivits i texter för och om verksamheten sedan 1972? Det är en av frågorna som Sarah Campbell undersöker i sin avhandling.

Lisa Fohlin har genom att undersöka skolpersonalens åsikter, identifierat hinder och framgångsfaktorer av olika implementeringsprojekt i skolan.

Charlotte Löthman vill med sin avhandling bidra med kunskap om integration av migrerade barn i den svenska förskolan.

Olga Anatoli Smith har forskat om barns deltagande och möjligheter till tvåspråkigt lärande i en svensk-engelska förskola.

Förskolan bör skapa förutsättningar för personalen att bemöta både föräldrar och barn på ett inkännande sätt under barnets introduktion, snarare än att följa en strikt introduktionsmodell. Det föreslår Martina Andersson Søe i sin avhandling.

Marina Karlsson vill med sin avhandling bidra med kunskap om kvalitetsdialoger i lokala skolorganisationers systematiska kvalitetsarbete.

Ricardo Gonçalves de Sousa vill med sin avhandling bidra med kunskap om fysiska beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan.

Anna Ramberg har forskat om barns visuella och estetiska uttryckssätt i förskolan.

Matteo Cattaneos avhandling belyser bland annat hur storytelling kan vara ett pedagogiskt verktyg för möte, lek och filosofisk undersökning i förskolan.

Sofie Tjäru har undersökt hur förskollärare resonerar kring bokstunderna. Med med sin avhandling vill hon fördjupa förståelsen av bokstunden i förskoleundervisningen.