Heterogenitet hos barn med ADHD-symptom är ett välkänt fenomen. Huvudsyftet med Cecilia Wåhlstedts avhandling "Specifying the heterogeneity in children with ADHD" är att undersöka kognitiva brister i relation till ADHD-symptom.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Med avhandlingen "Att erövra litteracitet" vill Elisabeth Björklund vinna kunskap om hur litteracitet erövras och uttrycks bland de yngsta barnen i förskolan.

Hur gör barn för att låtsas? Kan det vara så svårt? Vilka kognitiva förmågor och kapaciteter behövs för att kunna låtsasleka? Mikael Jensen har i avhandlingen "Hur lär sig barn att leka på låtsas?" studerat hur barn når denna mycket speciella förmåga.

Britt Tellgren har i avhandlingen "Från samhällsmoder till forskarbehörig lärare" undersökt vilka bärande värden och föreställningar som genom tiderna har förmedlats för att utbilda en fullvärdig förskollärare.

Sverker Lundin vill med sin avhandling "Skolans matematik" skapa möjligheter för en offentlig kritisk diskussion av en rad frågor rörande grundläggande matematikutbildning.

Hur utvecklas läsförmågan i skolan hos "tidiga läsare"? Och vad i deras hemmiljö har bidragit till att de kan läsa innan de börjar skolan? Om detta handlar Lena Ivarssons avhandling "Att kunna läsa innan skolstarten" där hon studerat 13 tidiga läsare.

Det undersöker Anette Emilson i avhandlingen "Det önskvärda barnet", där hon bland annat har tittat på barns delaktighet och inflytande i förskolan samt hur förskolefostran uttrycks i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn.

Liselott Olsson har i sin avhandling "Movement and Experimentation" undersökt hur man kan arbeta med rörelse och experimenterande i subjektivitet och lärande, i förskolans praktik och forskning.

Jenny Wilders avhandling "Proximal processes" handlar bl.a om hur samspelet mellan barn med funktionshinder och deras föräldrar ser ut. Avhandlingen ger nya perspektiv på vad man skall fokusera på i åtgärder om samspel för dessa familjer och barn.

Yvonne Lindholm vill med sin avhandling "Mötesplats skolutveckling" belysa hur forskare kan bidra till att utveckla pedagogers kompetens att bedriva utvecklingsarbete. Hon pekar även på förutsättningar och hinder för en sån utveckling.

I avhandlingen "Förskolans formande" undersöker Maria Folke-Fichtelius utvecklingen av den statliga regleringen av förskolan mellan 1940 och 2008, och hur den har format förskolan som samhällsinstitution.