Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Maria Olsson har forskat om barns bildseende, bildtänkande och bild- och filmgörande i förskolan.

Eva Staffans har utifrån en finlandssvensk kontext bland annat undersökt vilka strategier som ambulerande speciallärare använder för att stötta barn med språkliga svårigheter.

Catarina Wahlgren har i sin avhandling undersökt föreställningar om barn, och barns utrymmen för agens i förskolans fotodokumentation.

Katarina Nilfyr vill med sin avhandling bidra med kunskaper om interaktion mellan förskollärare och barn i målorienterade dokumentationsaktiviteter i förskolan.

Tar förskolebarn hänsyn till den upplevda förståelsen av sina lyssnare när de återberättar berättelser, och i så fall hur görs detta? Det är en av frågorna som Agneta Phil undersöker i sin avhandling.

Sandra Nyberg har i sin avhandling undersökt språkutvecklingen hos barn i relation till språkmiljöfaktorer som förälder och hemmiljö.  

Sara Thomas har forskat om samband mellan barns relationella kompetenser, sociala medvetenhet, självreglering och empati.

Benita Berg har ur ett läroplansteoretiskt perspektiv forskat om hur reformer kan påverka lärares och förskollärares undervisning, där matematik är ett exempel på ett innehållsområde.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Johan Boström har undersökt hur tekniklärande möjliggörs genom lärarledda konstruktionsaktiviteter i förskolan.

Wiji Bohme Shomary har forskat om de föreställningar som nyanlända invandrarfamiljer har av den svenska förskolan, och föreställningarna om dessa familjer såsom de uttryckts i den svenska statliga förskolepolitiska diskursen.