Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Anna-Lena Ekdahls forskningen visar att lärarens val av aktiviteter, material och exempel är viktiga. Även ordning i vilken exempel erbjuds i undervisningen verkar vara väsentligt för barns och elevers möjlighet att lära sig.

I sin forskning om förskolan har Maria Fredriksson undersökt vad som sker med dialoger när det ansluter fler barn till den situation där dialogen pågår.

Ann-Christina Kjeldsens forskning handlar om språkleksprogram med syfte att förebygga lässvårigheter som gör att en del barn redan från skolstarten hamnar på efterkälken.

Vad kan förskoledidaktiskt arbete på vetenskaplig grund innebära i mötet med neurovetenskap med avseende på kunskapsteorier och didaktiskt arbete med språkpraktiker och språkutveckling? Det är en av frågorna som Lena Aronsson undersöker i sin avhandling.

Johanna Frejd har utforskat förskolebarns meningsskapandeprocesser kring evolution.

Magdalena Sjöstrand Öhrfelt undersöker hur förskolebarn konstrueras i policytexter och hur de konstruktionerna, både legitimeras av och i sig legitimerar förändringar av förskolan som institution.

Ellinor Skaremyrs avhandling ökar kunskapen om hur förskolan bättre kan stödja minoritetsspråk i sin verksamhet.

Robin Samuelsson har undersökt hur andraspråks- och begreppsutveckling kan uppstå genom interaktion i förskolans miljöer. 

Matilda A Frick har kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn från 10 månader till 12 år med ADHD med ett särskilt fokus på ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet.

Kristin Ungerbergs avhandling bidrar med ökad kunskap om hur de yngsta barnens inflytande i förskolan kan ta form genom deras kroppsliga relationer med förskolans miljö.

Vad lär sig förskolebarn vid förskolans undervisning om teknik? De är en av frågorna som Pernilla Sundqvist utforskar i sin avhandling.