Anneli Bergnell har forskat om multimodala illustrationer och hur de användes i naturvetenskapsundervisning i tre olika förskolegrupper.

Berit Gustafssons forskning syftar till att fylla kunskapsluckor vad gäller att identifiera mönster av internaliserande och externaliserande problem som kunde påvisa psykisk ohälsa hos förskolebarn i Sverige.

Fredrik Hanells avhandling belyser mötet mellan förskollärarutbildningens sociala praktik och praktiker utvecklade kring användning av digitala redskap.

Linn Eckeskog har forskat om förskollärares och barnskötares kommunikationsarbete med fokus på den medierade kommunikationen med föräldrar.

Josefin Persson har forskat om inomhusklimatet i förskolor som drivs i lågenergihus. Studien omfattar tre nybyggda förskolor.

Sofia Grunditz har undersökt förskolans praktiker för vilan genom visuella analyser av videoetnografiska och arkivetnografiska material som visualiserar vilan vid olika tidpunkter under 1900-talet och början på 2000-talet.

Information från förskolan och bedömning av visuell förmåga kan förbättra tidig identifikation av ASD. Det visar Elisabeth Nilsson Jobs i sin avhandling.

Marie-France Champoux-Larsson har i sin avhandling bland annat undersökt hur barn mellan 6 och 8 år uppfattar känslor i tal baserat på deras grad av tvåspråkighet

Malin Nilsen vill med sin forskning om datorplattor och appar i förskolan också bidra till en kritisk diskussion om digitala teknologiers roll i förskolan.

Therese Lindgren har forskat om förskolebarnets tillblivelse i skärningspunkten mellan utbildningsforskning, policy och praktik.

Genom att utforska matematiserande som något barn och pedagoger åstadkommer i interaktion i vardagliga aktiviteter vill Gabriella Gejard fördjupa kunskapen om matematiserande i förskolan.

Karin Pernebo har utforskat interventioner för barn som exponerats för våld mot en förälder.