Petter Bergs forskning visar att elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor tjänar mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor.
Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.
Ebba Henrekson har forskat om sekulära och konfessionella icke-vinstdrivande friskolors förutsättningar i Sverige jämfört med vinstdrivande friskolors.
När man reserverar platser för olika grupper blir skolorna mindre segregerade både vad gäller föräldrarnas utbildningsnivå och utländsk bakgrund jämfört med lotteri- och närhetsbaserade prioritetsstrukturer. Det visar Dany Kessel i sin avhandling.
På nationell och lokal skolnivå innebär marknadiseringen att i princip alla skolor, fristående och kommunala, agerar och konkurrerar med varandra om elever och resurser, visar Pär Isling Poromaa i sin avhandling.
Införandet av marknadsmekanismerna i gymnasieskolan har förstärkt skillnaderna mellan de skolor och utbildningar som samlar elever med stora respektive små samlade tillgångar, visar Håkan Forsberg i sin avhandling.
De kommunala gymnasieskolorna har omkring tre gånger högre tillgänglighet av specialpedagogiska resurser per elev än de fristående gymnasieskolorna. Det visar en avhandling av Joacim Ramberg vid Stockholms universitet.
Avhandlingens syfte är att förstå och förklara hur utbildning formas i mångkulturella utbildningskontexter. Vilka kunskaper, förmågor och värden är det som skolaktörer betonar som viktiga för eleverna att lära sig i syfte att möjliggöra deras samhälleliga integration?