Tanya Uhnger Wünsche utforskar i sin avhandling fritidshemmets potential som arena för att främja barns samhörighet med naturen.

Jonas Johansson har bland annat undersökt vad som präglar fritidspersonalen syn på barns fysiska aktivitet.

Hur möjliggörs barns aktiva deltagande och aktörskap i undervisning i fritidshem? Det är en av frågorna som Anneli Hippinen Ahlgren undersöker i sin avhandling.

Christina Grewell har undersökt hur den fysiska lärmiljön i svenska fritidshem formar elevers och personals möjligheter till delaktighet, inflytande och autonomi.

På vilket sätt hanteras våld och utsatthet bland barn av personal i fritidshem och hur talar personalen om att hantera våld? Det är en av frågorna som Anna-Lena Borg undersöker i sin avhandling.

Alma Memišević belyser i sin avhandling om fritidshemmet spänningar mellan mellan en äldre socialpedagogisk tradition och en nyare utbildningspedagogisk tradition.

Richard Andersson har undersökt hur lokala styrningsaktörer införlivar förändring i sina skolorganisationer efter lärarlegitimationsreformen i fritidshemmet.

Hur kan specialpedagogik vara en resurs i fritidshemmet och komplettera fritidshemmets pedagogik? Det är en av frågorna som Birgitta Lundbäck undersöker i sin avhandling.

Vilket innehåll var föremål för förhandlingar när läroplansdelen om fritidshemmet togs fram, vad handlade de om och hur utföll de? Det är en av frågorna som Maria Norqvist undersökt i sin avhandling,

Sanna Hedrén har i sin avhandling undersökt hur arbetslag i fritidshem kollektivt skapar mening i och genom kollegialt samtalande där mellanmålet diskuteras.

Anna Wallin har undersökt hur matematik kan bli till i fritidshemmets kontext.

Kristina Jonsson har undersökt socialt lärande i fritidshemmets kontext, så som det beskrivs av fritidshemspersonal och fritidshemsrektorer.