Megan Rådesjö har kritiskt utforskat hur maktrelationer begränsar, möjliggör och formar möjligheterna för jämställdhetsarbete i förskolan.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.

Agnes Hamberger har bland annat forskat om hur flickors skolgång beskrevs och diskuterades i riksdagen och inom lärarkåren under åretn 1840-1920.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Tina Vrieler har i sin avhandling undersökt hur resursfördelning, undervisningspraktiker och organisatoriska strukturer påverkar barnens engagemang i kodklubbsverksamheter.

Ingela Stenberg har forskat om hur undervisning, klassrumsdynamik och sociala normer påverkar pojkars skolvardag och lärande.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

Av 76 analyserade skolmenyer gav ingen tillräckligt med absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Det visar Mari Wollmar i sin avhandling.