Agnes Hamberger har bland annat forskat om hur flickors skolgång beskrevs och diskuterades i riksdagen och inom lärarkåren under åretn 1840-1920.

Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Tina Vrieler har i sin avhandling undersökt hur resursfördelning, undervisningspraktiker och organisatoriska strukturer påverkar barnens engagemang i kodklubbsverksamheter.

Ingela Stenberg har forskat om hur undervisning, klassrumsdynamik och sociala normer påverkar pojkars skolvardag och lärande.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

Av 76 analyserade skolmenyer gav ingen tillräckligt med absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Det visar Mari Wollmar i sin avhandling.

Amanda Almstedt Valldor har bland annat undersökt hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd.

Xiaojie Xu har bland annat forskat om hur utbildningsmässiga och socioekonomiska förändringar har påverkat sambandet mellan utbildningsnivå och arbetsmarknadsutfall.

Ricardo Gonçalves de Sousa vill med sin avhandling bidra med kunskap om fysiska beröring som pedagogisk handling i mötet mellan manliga förskollärare och barn i förskolan.