Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Henning Årman har i sin avhandling utforskat ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Hur upprepas, förhandlas och utmanas heteronormativitet och normativa livslinjer av barn? Det är en av frågorna som Lena Sotevik undersöker i sin avhandling.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Fritid utgör en prekär arena där tjejer återigen ska ta ansvar, vara framgångsrika och duktiga. Det visar Anne Gotfredsen i sin avhandling.  

Ungdomar från studievana hem väljer högskoleförberedande program medan ungdomar med lågutbildade föräldrar väljer yrkesprogram. Det visar Johanna Mellén i sin avhandling.

Emelie Kristoffersson har forskar om hur föreställningar, värderingar och normer om kön och kulturell bakgrund och etnicitet skapas på läkarutbildningen och integreras i processen att bli och vara läkare.

Utifrån tre tre centrala teman - flickor, läsning och medborgarskap - har Sara Anderssom undersökt vilken läsfrämjarpolitik som gestaltas i läsundersökningar under olika tider.

Anna Günther-Hanssen har studerat hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt och ömsesidigt med könande processer.

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Camilla Jonasson har forskat om relationerna mellan musikteknologi och tjejer och transpersoner i musikskapandet som sker på fritiden i musikteknologiska lärmiljöer.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.