Thea Klapp har forskat om elevers uppfattningar om sin akademiska kompetens, hur den formas och utvecklas under skoltiden

Helena Anderström har undersökt vilken social kunskap om etikundervisning som kommer till uttryck i lärares samtal, läroplanens skrivningar och i skolans religionsundervisning.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.

Niclas Åhman har undersökt hur didaktiska verktyg kan stödja lärares professionella utveckling, med särskilt fokus på språket i naturvetenskaplig undervisning i årskurs 6.

Martin Nyman har undersökt låg- och mellanstadieelevers drivkrafter för matematiskt lärande.

Jenny Fred har forskat om yngre elevers deltagande i algebraisk aktiviteter i matematikundervisningen.

Louise Hårds har undersökt hur ämnesintegrerad matundervisning i tidiga skolår kan främja elevers matrelaterade lärande.

Denom sin förmåga att fungera som en länk mellan globala frågor och lokala erfarenheter bidrar ämnet geografi till lärande för hållbar utveckling. Det visar Hamus Hallingfors i sin avhandling.

Josefin Ånger har forskat om övergångar från mellanstadiet till högstadiet.

Anna Perez vill med sin avhandling bidra med kunskap om vilka villkor som behöver finnas för att programmering ska bli en integrerad och meningsfull del av teknikämnet.

Danai Dafnopoulou har forskat om flerspråkiga matematiklärare i svenska flerspråkiga matematikklassrum på mellanstadiet och högstadiet.

Vilka effekter har undervisning med fokus på bråks magnitud med stöd av tallinjer på elevers kunskapsutveckling om tal i bråkform? Det är en av frågorna som Cecilia Björkhammer undersöker i sin avhandling.