Anna-Clara Rönner har undersökt hur kunskap om infektionssjukdomar transformeras från källor utanför skolsystemet till den kunskap som presenteras och förstås i svenska klassrum på mellanstadiet.

Anna Henriksson Perssons forskning handlar om skolans demokratiska uppdrag och hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring elevers inflytande i undervisningen.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

David Wissing har i sin avhandling beskrivit och analyserat lärares agens i bedömningspraktiker i årskurs 6.

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Pontus Larsen har bland annat undersökt vilka berättelser om nationen Sverige som erbjuds och (re)produceras i grundskolans historieundervisning.

Anna Ahlgren har i sin avhandling undersökt hur elevpositionen i den svenska skolan har konstruerats.

Martina Jordan vill med sin forskning bidra med kunskap om lärares upplevelser av att tillämpa och implementera motiverande samtal (MI).

Anna Bäckström har forskat om utveckling av motorisk planering hos barn i tidig skolålder, både hos barn som följer en typisk utveckling och hos barn med autism.

Kim Ridell har bland annat forskat om hur lärare resonerar och använder grafiska modeller i sin undervisning och bedömningspraktik.