Anna Bäckström har forskat om utveckling av motorisk planering hos barn i tidig skolålder, både hos barn som följer en typisk utveckling och hos barn med autism.

Kim Ridell har bland annat forskat om hur lärare resonerar och använder grafiska modeller i sin undervisning och bedömningspraktik.

Lisa Fohlin har genom att undersöka skolpersonalens åsikter, identifierat hinder och framgångsfaktorer av olika implementeringsprojekt i skolan.

Therese Friberg har forskat om hur elevers olikheter representeras och klassificeras genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Eva-Maria Ternblad har forskat om virtuella lärmiljöer, och utvärderat hur elevers kunskapsinhämtning kan skilja sig åt beroende på läromedlets utformning.

Therese Brännmark har i sin avhandling undersökt hur språklig mångfald, inklusive de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska kommer till uttryck i olika rum inom en norrbottnisk grundskolekontext.

Vilka funktioner beskriver mellanstadieelever att skrivande fyller för dem? Det är en av frågorna som Magnus Jansson utforskar i sin avhandling.

Helén Sterner har forskat om algebraundervisning i skolans tidiga år.

Maria Stridsman har forskat om undervisning i engelska på mellanstadiet ur ett ordförrådsperspektiv.

Lea Eldstål-Ahrens har forskat om hur 9- till 10-åringa skolbarn argumenterar med varandra och hur interagerar de med läraren, när de arbetar med argumentativa uppgifter.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.

Hur organiseras elevers arbete med matematisk problemlösning, socialt och interaktionellt? Det är en av frågorna som Hanna Fredriksdotter undersöker i sin avhandling.