Baran Johansson har i sin avhandling undersökt hur tvåspråkiga barn i årskurs 4-9 läser och skriver på två språk med olika alfabet.

Vilka hinder och möjligheter framträder i lärarnas didaktiska arbete med barns övergångar mellan förskola och förskoleklass respektive förskoleklass och årskurs 1? Det är en av frågorna som Therese Welén undersöker i sin avhandling.

Kan nationella provet i svenska i årskurs 3 identifiera elever med ordavkodningsproblem? Det är en av flera frågor som Birgitta Herkner undersöker i sin avhandling.

Vilka estetiska dimensioner kommer till uttryck i små barns krigslek? Det är en av frågorna som Ebba Theorell undersöker i sin avhandling.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Linn Karlsson har bland annat undersökt sambandet mellan datoranvändning i skolor och hemmet och testresultat bland elever i årskurs 4 med hjälp av TIMSS data.

Anne-Marie Cederqvist har ur ett teknikdidaktiskt perspektiv identifierat nyckelelement att lyfta fram i undervisningen då elever lär sig teknik i relation till programmerade tekniska lösningar.

Sofie Arnell har i sin avhandling undersökt, analyserat och beskrivit elevers möten med matematik i förskoleklass och årskurs 1.  

Emily Grenner har utvecklat och utvärderat en intervention baserad på lärande genom observation för skriftligt berättande, samt ett självskattningsformulär om skriftligt berättande för elever i skolår 5 med normal hörsel och elever i skolår 5–8 i hörselklasser.

Cecilia Sveider vill med sin avhandling skapa förståelse för mellanstadielärares undervisning om tal i bråkform.

Vilka hinder och möjligheter för deltagande i klassrummets literacypraktiker framträder i särskilda undervisningsgrupper för elever med diagnos inom AST? Det är en av frågorna som Stina Gårlin undersöker i sin avhandling.