Maria Stridsman har forskat om undervisning i engelska på mellanstadiet ur ett ordförrådsperspektiv.

Lea Eldstål-Ahrens har forskat om hur 9- till 10-åringa skolbarn argumenterar med varandra och hur interagerar de med läraren, när de arbetar med argumentativa uppgifter.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.

Hur organiseras elevers arbete med matematisk problemlösning, socialt och interaktionellt? Det är en av frågorna som Hanna Fredriksdotter undersöker i sin avhandling.

Vilka faktorer är associerade med ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren? Det är en av frågorna som Ida Rosqvist undersöker i sin avhandling.

Andrea Valik visar i sin avhandling att sexuella trakasserier från jämnåriga är en vanlig erfarenhet för elever redan i mellanstadiet.

Ulrika Wikström har forskat om matematiska symboler och skrivet språk som förekommer i matematiktexter som riktas till elever.

Hur beskriver mellanstadierlärare sina erfarenheter av att undervisa i naturkunskap? Det är en av frågorna som Lina Varg undersöker i sin avhandling.

Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Johan Svenningsson har forskat om 12–15-åriga elevers attityder till teknik.

Malin Ekesryd Nordström vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur förskolepersonal, rektorer och föräldrar ser på särskild begåvning och särskilt begåvade barns behov i förskolan och tidig utbildning.

Carina Wikman har utvecklat och undersökt en intervention med potential att förbättra både det sociala klimatet i klassrummet och elevernas resultat.