Thea Klapp har forskat om elevers uppfattningar om sin akademiska kompetens, hur den formas och utvecklas under skoltiden

Tommie Rappe Petersson har undersökt hur socioekonomisk bakgrund och lokala skolmarknadssammanhang hänger samman med slutbetyg i grundskolan under perioden 1998–2022.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.

Anneli Marceteau har forskat om hur förutsättningar för social och pedagogisk integration formas i vardagliga praktiker vid en kulturellt mångfaldig högstadieskola.

Naturvetenskapsundervisningen skulle gynnas av att rikta mer uppmärksamhet inte bara mot innehållet, utan också mot hur det innehållet uttrycks. Det visar Hanna Wanselin i sin avhandling.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Zahra Hasani Yourdshahi har undersökt I vilken utsträckning undervisningskvalitet, lärarkaraktäristika och elevers motivationsrelaterade föreställningar formar prestationer i naturvetenskap i årskurs 8.

Denom sin förmåga att fungera som en länk mellan globala frågor och lokala erfarenheter bidrar ämnet geografi till lärande för hållbar utveckling. Det visar Hamus Hallingfors i sin avhandling.

Stödinsatser ges ofta utifrån moraliserande bedömningar och kategoriseringar, snarare än baserat på elevers behov. Det visar Carlos Rojas i sin avahandling.

Josefin Ånger har forskat om övergångar från mellanstadiet till högstadiet.

Marcus Sandborgh har undersökt hur interaktionsmönster skapas i och genom klassrumsinteraktioner i högstadiets matematikundervisning.

Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.