Jonas Nilsson riktar i sin avhandling fokus på hur hur elever och musiklärare beskriver och realiserar styrdokumentens skrivningar i högstadiets musikskapande aktiviteter.

Simon Skog har forskat om fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå.

Flickor självrapporterar fler svårigheter med exekutiva funktioner medan lärare skattar pojkars svårigheter som mer utmärkande. Det framkommer i Frida Ilahis avhandling.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Stina Balldins forskning visar att videofeedbackinterventioner kan påverka föräldrars och pedagogers samspel med barn i positiv riktning.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.

Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

På vilka sätt stödjer visualiseringar och verbala interaktioner elevers utveckling av teknisk litteracitet? Det är en av frågorna som Johan Lind undersöker i sin avhandling.

Björn Citrohn vill med sin avhandling bidra med kunskap om fysiska modellers roll i teknikundervisningens designprojekt i skolår 7–9.