Martina Jordan vill med sin forskning bidra med kunskap om lärares upplevelser av att tillämpa och implementera motiverande samtal (MI).

Lisa Fohlin har genom att undersöka skolpersonalens åsikter, identifierat hinder och framgångsfaktorer av olika implementeringsprojekt i skolan.

Therese Friberg har forskat om hur elevers olikheter representeras och klassificeras genom talet om elever som ”svaga” och ”starka”.

Therese Brännmark har i sin avhandling undersökt hur språklig mångfald, inklusive de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska kommer till uttryck i olika rum inom en norrbottnisk grundskolekontext.

Den fysiska konditionen spelar roll för både kognition och betyg i matte och svenska. Det visar Karin Kjellenberg i sin avhandling.

Marie Wejrum vill med sin avhandling öka kunskapen om högstadieelevers kritiska läsning av digitala multimodala argumenterande texter i svenskämnet.

Anna Nissen har i sin avhandling undersökt och jämfört nordisk skönlitteraturundervisning under elevernas första år på högstadiet.

Christina Sand har undersökt om assisterande teknik, text-till-tal och tal-till-text, påverkar möjligheterna för elever med intellektuell funktionsnedsättning att ta till sig och producera text.

Hur organiseras elevers arbete med matematisk problemlösning, socialt och interaktionellt? Det är en av frågorna som Hanna Fredriksdotter undersöker i sin avhandling.

Ulrika Wikström har forskat om matematiska symboler och skrivet språk som förekommer i matematiktexter som riktas till elever.

Maria Kjellgren har forskat om skolkuratorns erfarenheter av individuella samtal med barn i den svenska grundskolan. Ett viktigt perspektiv har också varit att utforska barnets erfarenheter.

Johan Svenningsson har forskat om 12–15-åriga elevers attityder till teknik.