Unga antas ta informationsteknik för given och förväntas på ett naturligt sätt integrera IT i en mängd olika vardagliga aktiviteter. Men som konkreta användare talar unga om krav på hur man ska vara och känner inte sällan en stress över alla många valmöjligheter, visar Sheila Zimics avhandling.
Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.
Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.
Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.
Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.
Bild i kombination med text kan försämra läsförståelsen hos dyslektiker. Men inte alltid. Valet av bilder spelar stor roll, konstaterar Eva Wennås Brante som studerat multimodalt material – lärandematerial bestående av både text och bild.
Hur kan visual storytelling användas i relation till samhällsorienterad undervisning i årskurs 4-6? Linnéa Stenliden visar i sin avhandling hur elever och lärare skapar mycket komplexa villkor för lärande.
Kicki Skog har studerat matematiklärarutbildningen – vad anser studenterna är viktigt för dem som blivande matematiklärare, vad talar de om som meningsfullt i utbildningen?
Sofia Berne har undersökt tre olika aspekter av nätmobbning i sina avhandling: utseenderelaterad nätmobbning, vad elever uppger att de skulle göra om de blir utsatta för nätmobbning, och slutligen har hon gjort en systematisk genomgång av olika frågeformulär som används för att mäta förekomsten av nätmobbning.