Anneli Frelins avhandling "Teachers' Relational Practices and Professionality" försöker fördjupa vår förståelse av lärares arbete och professionalitet genom att utforska en mycket underskattad och outforskad dimension i lärarens praxis och professionalitet: relationsarbetet, som berör att skapa och upprätthålla så kallade undervisningsrelationer till och bland eleverna.

Syfte med Lars Perssons avhandling "Pedagogerna och demokratin. En rättssociologisk studie av pedagogers arbete med demokratiutveckling" är att undersöka hur pedagogerna hanterar demokratiuppdraget i de nationella styrdokumenten och hur de påverkas av sociala krafter på olika nivåer. Demokratibegreppet är öppet för olika tolkningar.

Johan Odelius avhandling "Communication acoustics in classroom environments: on the use of assistive listening devices" redovisar hur hörselhjälpmedel påverkar elevernas kommunikation och interaktion och utvärderar hur kvaliteten i klassrummet kan optimeras med avseende på akustikbegreppet kommunikation.

Att vara mindre omtyckt i skolan är mer vanligt bland ungdomar från familjer med lägre socioekonomisk status och det påverkar deras framtida hälsa negativt, skriver Masuma Novak i den avhandlingen "Social inequity in health: Explanation from a life course and gender perspective".Disputation vid Umeå universitet 2010-03-12.

I Agneta Knutas avhandling "Mellan Styrning och moral: Berättelser om ett lärarlag" är det spänningen mellan fenomenet styrning och lärares moraliska ställningstaganden som står i fokus, i en empirisk studie av ett lärarlag.

Alli Klapp Lekholm har i "Grades and grade assignment" studerat betygens statistiska koppling till resultat på nationella prov samt sociokulturella och psykologiska faktorer. Analysen visar att betygen inte bara beror på elevens kunskapsnivå.

I Ann-Christin Torpstens avhandling "Erbjudet och upplevt lärande" får vi lyssna på andraspråkselevers egna berätteler om mötet med svenska som andraspråk och med svensk skola.

I avhandlingen "Actiokapitalet - retorikens ickeverbala resurser" har Marie Gelang studerat hur universitetslärare med hjälp av kroppsrörelser blåser energi i sitt framträdande. Men några säkra tips för hur man når ut till ett auditorium finns inte.

Finns det några skillnader mellan kommunikationsprocessen i framgångsrika och mindre framgångsrika skolor? Det har Helene Ärlestig studerat i sin avhandling "Communication between Principals and Teachers".

Jörgen Mattlar undersöker i avhandlingen "Skolbokspropaganda?" bilden av det svenska samhället i läromedel i svenska som andraspråk. Bilden som framkommer är samstämmig - men också skiftande.

I avhandlingen "Lärare av idag" diskuterar Göran Brante lärares arbetssituation och de kringliggande krafter, eller strukturella, institutionella, organisatoriska omständigheter som en delförklaring till lärares omtalade svåra arbetssituation.

Laborationer i kemiundervisningen är vanligen formulerade som "recept" där eleverna skall följa en given beskrivning. I Berit Kurtén-Finnäs avhandling har en klass i årskurs 7 under sin första kemikurs i stället arbetat med öppna laborationer.