Hur görs kategorin svenska som andraspråkselev i skolans verksamhet? Det är en av frågorna som Frida Siekkinen utforskar i sin avhandling.

Rizwan-Ul Huq vill med sin avhandling om tvåspråkig undervisning i skolor i Bangladesh bidra med kunskap om två- och flerspråkig pedagogik.

Lars Madej vill med sin avhandling bidra med kunskap om algebraiskt tänkande i den svenska grundskolans tidiga år samt att beskriva hur detta algebraiska tänkande även ligger till grund för universitetsmatematiken.

Lechen Zhang har i sin avhandling undersökt om lärare kan integrera datalogiskt tänkande och programmering i ämnet matematik och teknik trots begränsad kompetens på området.

Tonåringar har behov av kunskap om sex och relationer. Men skolan sex- och samlevnadsundervisning inte är anpassade efter tonåringars behov och intressen, visar Brian Unis.

Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Anna-Lena Andersson har undersökt lärares och föräldrars perspektiv av utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning.

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.

Tillgången till digitala verktyg för internetanvändning är lägre för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning än för ungdomar generellt, med undantag för surfplattor. Det visar Kristin Alfredsson Ågren i sin forskning.

Hur gör elever vänskap? Det är huvudfrågan i Lina Lundströms avhandling om vad som möjliggör och begränsar högstadieelevers vänskapande.

Rikard Tordön har forskat om hälsa och förutsättningar för skola för barn i social heldygnsvård.

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.