I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Annika Karlssons forskning handlar om språkanvändningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Malin Tväråna har undersökt vad kunnandet att kritiskt analysera rättviserelaterade samhällsfrågor kan innebära och hur elever kan utveckla detta kunnande.

Sabina Kapetanovic har i sin avhandling undersökte vilket samband som föräldrars strategier, som exempelvis regler, har med tonåringars riskbeteenden.

Karin Thorslund har undersökt hur stöd till föräldrar till tonåringar skulle kunna utvecklas för att motsvara deras upplevda behov, samt vad som behöver göras för att nå ut till alla föräldrar med stöd i föräldraskapet.

Linda Eriksson har i sin avhandling utforskat elevinflytande som didaktisk praktik.

Joakim Öberg har forskat om vad som händer mellan styrdokument och undervisning. Empirin utgörs av intervjuer med tjugo samhällskunskapslärare för grundskolans år 7–9 och gymnasiet.

Vad inramar elevers mening om inkludering i lärande och undervisning i matematik? Det är en av frågorna som Helena Roos undersöker i sin avhandling.

I sin avhandling utforskar Elisabet Olme bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

Azadé Azad har forskat om tonårsflickor med begränsad kriminalitet och de olika utmaningar som de kan uppleva i relation till familj, vänner och skola.

I sin avhandling har Per Snoder utforskat hur undervisning i engelska kan främja inlärning av kollokationer, en typ av vanlig ordkombination på engelska bestående av ett verb och ett substantiv. Kollokationer av denna typ är viktiga att kunna men ställer ofta till problem för andraspråksinlärare.

Mikael Persson har undersökt elevers positionerande i musikklassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.