Christian Andersson har bland annat forskat om kritisk AI-läskunnighet i matematikundervisning på gymnasiet.

Andreas Borg har forskat om sambandet mellan gymnasieelevers användning av programmering för matematiska ändamål och deras matematiska förståelse.

Jenne Fröding Reyes vill med sin forskning bidra till en fördjupad kunskap om historiebruksundervisning på gymnasiet.

Vilken kunskap om skrivande och skrivundervisning kan och bör genereras i handledningssamtal på högstadiet och gymnasiet ? Det är en av frågorna som Maria Mollstedt utforskar i sin avhandling.

Anna Lodén vill med sin avhandling fördjupa förståelsen för hur gymnasieelever resonerar kring digitala förmågor i relation till att söka efter naturvetenskaplig information online.

Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer.

Mindy Svenlin har forskat om kollaborativa skrivprocesser hos gymnasieelever inom ramen för en skol(musikal)kontext.

Viktoria Grahn Johansson har forskat om hur obehöriga yrkeslärare som parallellt med arbetet studerar till yrkeslärare, navigerar mellan jobb och studier.

Simon Skog har forskat om fjärrundervisning på grundskole- och gymnasienivå.

Sofie Krantz vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur elevskap och lärarskap konstrueras och omtolkas på ett fordonsprogram.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Specialpedagoger agerar i ett brett sammanhang med både skolpersonal och personer utanför skolan, exempelvis vårdnadshavare, barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och socialtjänsten. Specialpedagogerna ägnar samtidigt mycket tid åt att förklara, försvara och avgränsa yrkesrollen, visar Jonas Udds avhandling om specialpedagoger i gymnasieskolan.