Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Brendan Munhall vill med sin avhandling bidra till djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Ana Fuentes Martinez har forskat om hur programmering och matematikundervisning förenas i närvaro av en reviderad kursplan för matematik på gymnasiet.

Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.

Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.

Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.

Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Ylva Hamnell-Pamment har i sin avhandling undersökt hur gymnasieelevers språkanvändning och tidigare kunskaper påverkar deras lärande i kemiämnet.

Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Agnes Strandbergs forskning handlar om hur forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskundervisning.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.