Vilken betydelse har utbildningsvägen genom gymnasiet haft för svenska världsidrottare? Det är en av frågorna som Claes Nyberg undersöker i sin avhandling.

Jennie Plate Blomberg vill med sin avhadnling bidra med en förståelse av hur olika sorters tråkighet visar sig i gymnasielärares yrkesvardag.

Sexuella trakasserier mellan jämnåriga barn och ungdomar är vanligt förekommande. Och pojkar är lika utsatta som fickor, visar Aziz-Kaan Dönmez i sin avhandling.

Sofia Oldin Cederwall har i sin avhandling undersökt gymnasieelevers engagemang i tv-serier och sätter resultaten i ett litteraturdidaktiskt sammanhang.

Caroline Önnebro har bland annat undersökt vilken betydelse social bakgrund har för gymnasieelevers val av utbildning och vägen mot högre studier.

Vilka dialektdrag använder gymnasieelever i olika delar av skolmiljön? Det är en av frågorna som Denny Jansson undersöker i sin avhandling.

Sofia Levin vill med sin forskning öka förståelsen för idrottsskador hos elever på innebandygymnasier.

Hur kan studievägledning för unga migranter förstås när den sammanflätas med migrationspolitik? Det är en av frågorna som Jonna Linde undersöker i sin avhandling.

Jimmy Karlssons forskning pekar på att uppgifter, interaktion, lärares reglering, ämnesdiskurs, tydlighet i undervisning och lektionssekvensering samspelar i hur möjligheter till matematiskt tänkande formas.

Josefin Hellman har utforskat hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart i gymnasieskola och högre utbildning.

Björn Bradling har utforskat hur litteraturens och läsningens potentialer kan förverkligas i gymnasieskolans litteraturundervisning.

Petter Bergs forskning visar att elever som har gått i vinstdrivande gymnasieskolor tjänar mindre senare i livet än elever som gått i kommunala gymnasieskolor.