Sofie Krantz vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur elevskap och lärarskap konstrueras och omtolkas på ett fordonsprogram.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Jonas Udd har bland annat forskat om specialpedagogers levda erfarenheter av de förändringar, utmaningar och möjligheter som under covidpandemin.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Annalena Glader har i sin avhandling bland annat undersökt vilka politiska och ekonomiska krafter som banat väg för framväxten av en skola profilerad mot business och entreprenörskap.

Lotta Björkman har ur gymnasieelevers perspektiv undersökt inkluderande undervisning samt hur den didaktiskt kan tolkas och möjliggöras.

Hur kan utrymme skapas i bildundervisning för elevers egna erfarenheter av bilder som visuell kultur? Det är en av frågorna som Mari Hysing utforskar i sin avhandling.

Hur beskriver lärare sitt elevhälsoarbete i den dagliga undervisningspraktiken? Det är en av frågorna som Zofia Hammerin utforskar i sin avhandling.

Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Elin Ekström har forskat om ungdomars ungdomars vardagliga erfarenheter, i syfte öka skapa förståelsen för hur de lever sina liv som problematiserade unga. 

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Skolbaserade insatser kan öka ungas förståelse för vad deras etniska identitet betyder för dem. Det visar Amina K.Abdullahi i sin avhandling om etnisk identitetsutveckling inom en utbildningskontext.