Hur kan elevers meningsskapande kring naturvetenskapligt undersökande utvecklas när de arbetar med ett laborativt moment? Det är en av frågorna som Sebastian Björnhammer undersöker i sin avhandling.

Elin Ekström har forskat om ungdomars ungdomars vardagliga erfarenheter, i syfte öka skapa förståelsen för hur de lever sina liv som problematiserade unga. 

Dagmar Hedman har undersökt vad som sker inom specifika lärandeaktiviteter inom det integrerade ämnesområdet STEM, naturvetenskap, teknologi, ingenjörsvetenskap och matematik.

Skolbaserade insatser kan öka ungas förståelse för vad deras etniska identitet betyder för dem. Det visar Amina K.Abdullahi i sin avhandling om etnisk identitetsutveckling inom en utbildningskontext.

Vilken betydelse tillskrivs fysiska tester i antagningsprocessen till idrottsgymnasier? Det är en av frågorna som Filip Andersson undersöker i sin avhandling.

Jakob Westergren vill med sin avhandling bidra till en djupare förståelse för gymnasieskolors marknadsföring och konkurrensen mellan skolorna.

Tünde Lénárd vill med sin avhandling öka förståelse av könssegregation inom utbildning.

En viktig faktor i yrkeslärarnas val av undervisningsmaterial är att iscensätta situationer som liknar dem arbetslivet. Det visar Sandra Carlssons avhandling.

Johan Forsell har forskat om gymnasielärares och elevers erfarenheter av möjligheter och utmaningar vid grupparbetsbedömning.

Jenny Bergström har bland annat undersökt elevers perspektiv på hur det är att lära sig engelska vid Språkintroduktion.

Anna Bennich Björkman har bland annat undersökt hur gymnasieungdomar resonerar kring möjligheten att söka sig till högre utbildning.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.