Hur görs undervisningen med digital teknik i pandemins vardag? Det är en av frågorna som Sara Mörtsell undersökt i sin avhandling.

Karoline Holmgren har forskat om yrkeselevers möte med gymnasieskolan med fokus på matematik, måluppfyllelse och identitetsskapande.

Tanya Anderssons har i sin avhandling utforskat sårbarheter för och erfarenheter av sexuellt våld bland unga invandrare i Sverige.

Nina Westrin har forskat om gymnasieelevers uppfattningar om kunskap, lärande och betygssättning i ämnet idrott och hälsa.

Vilka receptiva ordkunskaper har andraspråksinlärare på språkintroduktionsprogrammet, och hur står sig kunskapsnivån gentemot de mål och krav som ställs på eleverna? Det är en av frågorna som Anna Ingves undersöker i sin avhandling.

Tobias Jansson har undersökt samhällskunskapslärares bedömningspraktiker på gymnasiet, vad gäller syften, innehåll, förmågor, och metoder, samt sådant som kan påverka dessa praktiker.

Brendan Munhall vill med sin avhandling bidra till djupare förståelse för nyanlända elevers upplevelser av gymnasievalsprocessen.

Karin Bohman har bland annat forskat om hur musik och musikteori legitimeras och konstrueras på gymnasieskolans estetiska program.

Ana Fuentes Martinez har forskat om hur programmering och matematikundervisning förenas i närvaro av en reviderad kursplan för matematik på gymnasiet.

Ana Fuentes Martinez har bland annat undersökt hur lärare navigerade i de motsägelser som uppstod i samband med den reviderade kursplanen för matematik på gymnasiet.

Hur har diskursen om skolämnet psykologi utvecklats och förändrats under tiden för de stora reformerna av den svenska gymnasieskolan? Det är en av frågorna som Ebba Christina Blåvarg undersöker i sin avhandling.

Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.