Agnes Strandbergs forskning handlar om hur forskare och lärare tillsammans skapar, iscensätter och utvärderar kontextualiserad grammatikundervisning i gymnasieskolans svenskundervisning.

Catharina Wolcott har undersökt relationen mellan innehållet i ämnesplanen och lärares val och användning av skönlitterära texter i engelskundervisningen på gymnasiet.

Evelina Möllenborg har utifrån ett kritiskt perspektiv utforskat hur diskurser och ideologiska dilemman framträder i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning i relation till gymnasieskolans läroplan Lgy11.

Erika Bomström Aho vill med sin avhandling bidra med fördjupad kunskap om de villkor för lärande som nyanlända ungdomar erbjuds på Språkintroduktion.

Niclas Modig har bland annat undersökt vilka ekonomiteoretisk kunskap som är särskilt viktig att kunna och hur den kunskapen till uttryck genom gymnasieläroböcker i samhällskunskap.

Sharmin Söderström har undersökt hur resonemang i problemlösning kan stödjas i matematikundervisningen och vilka faktorer som är associerade med detta stöd.

Sara Planting-Bergloo vill med sin avhandling bidra med ny förståelse av vad sexualundervisning på högstadiet och gymnasiet kan vara.  

Hälften av eleverna som lämnar den högskoleförberedande gymnasieskolans obligatoriska engelskutbildning når inte upp till det föreslagna lägsta tröskelvärdet för akademisk ordkunskap. Det visar Marcus Warnby i sin avhandling.

Jack Lukkerz riktar i sin avhandling bland annat ljuset på hur skolpersonal beskriver målet för sexualundervisningen inom gymnasiesärskolan.

Genom att erbjuda elever och studenter visualisering med varierande interaktionsmöjligheter kan kommunikation stärkas om frågor som rör djup evolutionär tid. Det visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Sophie Landwehr Sydow har i sin avhandling utforskat interaktionen mellan människor, material och maskiner, i kontext av ett makerspace. Making beskriver en praktik som handlar om att kombinera nya teknologier med hantverk.

Stark känsla av sammanhang visade samband med minskad risk för sannolik psykiatrisk diagnos hos ungdomar. Det är ett av resultaten i Kristina Carléns avhandling.