Hur uppfattar, orienterar och navigerar unga pojkar i gymnasieåldern sig i relation till digitala medier i vardagen? Och på vilket sätt bidrar detta till reproduktionen av social över- och underordning? Det har Martin Danielsson undersökt i sin studie.

Anna-Sofia Alklind Taylors avhandling handlar om användningen av serious games. Hon har undersökt instruktörernas roller och hur de kan underlättas inom en lärarledd spelbaserad träningsmiljö.

Hur ser förväntningar på och förutsättningar för miljömoraliskt lärande ut inom utbildning för hållbar utveckling i gymnasieskolan? Det har forskaren Tomas Torbjörnsson undersökt.

Det ökade utbudet av idrottsprofilerade utbildningar är nära sammankopplat med avregleringen av skolan, och den därigenom ökade konkurrensen mellan skolor. Det visar Magnus Ferry i sin avhandling om idrottsprofilerad utbildning.

Med sin studie vill Stefan L Bengtsson utveckla ett teoretiskt och analytiskt ramverk för att förstå det politiska i utbildning ur ett socialt och globalt perspektiv.

Hur har föreställningar kring skola och arbete tagit sig uttryck i yrkesutbildningen? Om det har Åsa Broberg forskat om.

Det är en i grunden praktisk kunskap att förstå och att använda matematik, visar Anette Jahnke i sin avhandling om skolans matematikbildning.

I sin avhandling undersöker Pernilla Ahlstrand hur en gestaltande förmåga kan te sig när teater blivit ett skolämne på gymnasienivå, och vad det kunnandet består.

Unga kvinnor som söker hjälp för stressrelaterade problem kan få hjälp genom stresshanteringskurser, visar en ny avhandling.

Ungdomar som upplever att de blir rättvist behandlade av sina lärare får ett högre förtroende för de politiska institutionerna. Det visar ny forskning.

Goda vänner och fasta tider för mat och sömn är starka friskfaktorer för tonårsflickor. Det visar Margaretha Larsson i sin studie om vad som får unga flickor att må bra under de kämpiga tonåren.

BethAnne Yoxsimer Paulsruds doktorsavhandling handlar om ämnesundervisning i engelska i den svenska gymnasieskolan. Hon menar att hur man använder engelska i undervisningen har större betydelse för språkinlärningen än hur mycket man använder språket.