Sara Brommesson har undersökt vilken undervisning som erbjuds gymnasieeleverna inom ramen för hållbar utveckling och medborgarbildning i ämnet naturkunskap.

Linnea Urberg har forskat om elevers motstånd till hållbar utveckling samt identifierat konstruktiva strategier för att möta detta motstånd.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Suzanne Ericson har undersökt hur litterära texter med fokus på hållbar utveckling kan integreras i gymnasiets engelskaundervisning.

Annika Forsler har forskat om naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Hur beskriver förskollärare att de undervisar för hållbar utveckling? Det är en av frågorna som Anders Ohlsson undersöker i sin avhandling.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Föräldrar har större klimatoro än de som inte är föräldrar. Det är ett av resultaten i Sara Ekholms avhandling.

För att eleverna ska förstå vad som menas med hållbar utveckling bör de tydligare tränas i att omsätta sina kunskaper i praktisk handling. Det visar Marie Grice i sin avhandling där undervisning för hållbar utveckling har undersökts.  

Aliona Yarovas avhandling handlar om hur skönlitteratur i genren magisk realism kan öka unga läsares kunskap och förståelse för frågor om miljö och mänskliga rättigheter.

Henning Bengtsson har i sin avhandling undersökt en en undervisningspraktik om hållbar utveckling och vad som kan stödja ett gemensamt arbete mellan lärare och elever på mellanstadiet.