Denom sin förmåga att fungera som en länk mellan globala frågor och lokala erfarenheter bidrar ämnet geografi till lärande för hållbar utveckling. Det visar Hamus Hallingfors i sin avhandling.

Hur kan drama bidra i undervisning och lärande för hållbarhet med unga vuxna? Det är en av frågorna som Julia Fries undersöker i sin avhandling.

Tanya Uhnger Wünsche utforskar i sin avhandling fritidshemmets potential som arena för att främja barns samhörighet med naturen.

Jonny Wåger vill med sin avhandling bidra med kunskap om lärares didaktiska val undervisningsinnehåll för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF).

Sara Brommesson har undersökt vilken undervisning som erbjuds gymnasieeleverna inom ramen för hållbar utveckling och medborgarbildning i ämnet naturkunskap.

Linnea Urberg har forskat om elevers motstånd till hållbar utveckling samt identifierat konstruktiva strategier för att möta detta motstånd.

Ingrid Bergqvist vill med sin avhandling bidra med ny och fördjupad kunskap om hur policy om hållbar utveckling formas i slöjdämnet.

Suzanne Ericson har undersökt hur litterära texter med fokus på hållbar utveckling kan integreras i gymnasiets engelskaundervisning.

Annika Forsler har forskat om naturkunskapslärares undervisning om hållbar utveckling på gymnasiet.

Andreas Isgren Karlsson har forskat om hur digital teknik och miljömässig hållbarhet uppfattas och används inom ämnet idrott och hälsa och idrottslärarutbildningen.

Hur beskriver förskollärare att de undervisar för hållbar utveckling? Det är en av frågorna som Anders Ohlsson undersöker i sin avhandling.

Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.