Martina Wiksten vill med sin avhandling bidra med kunskap om hur unga tjejer använder skratt och humor i sitt identitetsskapande.

Kristiina Tyni har bland annat forskat om förpubertala barns erfarenheter av att navigera och uttrycka sina normbrytande könsidentiteter.

Matthew Robert Cashman har i sin avhandling undersökt hur olika nivåer i det svenskaskolsystemet - från nationell policy till konkreta undervisningspraktiker - formar ungas psykiska välbefinnande.

Jonas Johansson har bland annat undersökt vad som präglar fritidspersonalen syn på barns fysiska aktivitet.

Av 76 analyserade skolmenyer gav ingen tillräckligt med absorberbart järn för tonårsflickor med högre behov. Det visar Mari Wollmar i sin avhandling.

Daniel Jansson vill med sin avhandling öka kunskapen och förståelsen av metoder som kan användas för att mäta fysisk aktivitet hos barn.

Den fysiska konditionen spelar roll för både kognition och betyg i matte och svenska. Det visar Karin Kjellenberg i sin avhandling.

Mark Wales har undersökt vilken roll utomhuslivet har för ungdomars välbefinnande i södra Sverige, i stads-, landsbygds- och förortsmiljöer.

Johannes Finnman Grönaas har undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.

Tarmsjukdomen (IBD) utgör ingen ökad risk for att inte få godkända betyg i grundskolan. Det visar Natalia Mouratidou i sin avhandling.

Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.