Dans och yoga kan potentiellt vara effektfulla interventioner till flickor med psykisk ohälsa. Den slutsatsen drar Elin Areskoug Sandberg som forskat om dans, yoga och mindfulness för att förbättra psykisk hälsa hos barn och ungdomar.

Ulrika Lögdbergs forskning visar att skolan kan bli en hälsofrämjande arena för nyanlända unga. Engagerade lärare och klasskompisar bidrar till de ungas vardagliga välmående. 

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Malin Jakobsson har utforskat ungdomars sömn, faktorer som försvårar deras sömn men också hur deras sömn kan stödjas.

Mikael Ahlborg har utforskat socialt kapital och ojämlikheter inom psykisk hälsa bland ungdomar i Sverige.

Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Ungdomar med psykiska besvär är rädda för att inte få hjälp om de inte är ”tillräckligt dåliga”. De upplever att stödsystemet är svårnavigerat, otillräckligt och fragmenterat, visar Katrin Häggström Westbergs forskning.

Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Suvi Karjalainens forskning visar att ökad medvetenhet och hantering av klassrumskommunikationen förbättrar lärares rösthälsa och välmående.

Anton Dahlberg har forskat om förskolebarns psykiska hälsa och föräldraskapsstöd.

Patricia Eustachio Colombos avhandling belyser hur integrerade metoder och åtgärder i skolmåltidssystemet kan bidra till att främja hållbara kostvanor hos barn. 

Emma Oljans har forskat om matens betydelse för hälsa som undervisningsinnehåll i hem- och konsumentkunskap.