Moa Karemyr har forskat om ungas självskadebeteende.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Hur verkar makt och motstånd i det policyarbetet som organiserar mellanstadiebarnens fritid? Det är en av frågorna som Sara Andersson undersöker i sin avhandling.

Sara Quarles van Ufford har forskat om barns tillgång till samhälleligt skydd och stöd i ärenden som rör fysiskt och sexuellt våld.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

David J. Sandberg har utvärderat effekterna av ett skolbaserat lektionsprogram som syftar till att främja ungdomars etniska identitetsutforskande. 

Lärarens pedagogiska ledarskapsförmåga spelar en avgörande roll för elevers lärande. Ett lugnt, positivt och förtroendefullt klassrumsklimat är en grundförutsättning, konstaterar Lena Asp i sin avhandling.

Tina Vrieler har i sin avhandling undersökt hur resursfördelning, undervisningspraktiker och organisatoriska strukturer påverkar barnens engagemang i kodklubbsverksamheter.

Elin Ekström har forskat om ungdomars ungdomars vardagliga erfarenheter, i syfte öka skapa förståelsen för hur de lever sina liv som problematiserade unga. 

Skolbaserade insatser kan öka ungas förståelse för vad deras etniska identitet betyder för dem. Det visar Amina K.Abdullahi i sin avhandling om etnisk identitetsutveckling inom en utbildningskontext.

Amanda Almstedt Valldor har bland annat undersökt hur kön, klass, utbildningslängd, stads-/landsbygdsboende, ålder, inhemsk/utländsk bakgrund och inkomst interagerar i att forma högerradikalt stöd.