Tommy Reinholdsson har undersökt hur unga förstår och förhåller sig till sin etniska, kulturella, rasifierade och nationella tillhörighet.

Sofia Oldin Cederwall har i sin avhandling undersökt gymnasieelevers engagemang i tv-serier och sätter resultaten i ett litteraturdidaktiskt sammanhang.

Vilka dialektdrag använder gymnasieelever i olika delar av skolmiljön? Det är en av frågorna som Denny Jansson undersöker i sin avhandling.

Utifrån register över bland annat skolor, bostadsområden, utbildning och hälsa, har Daniel Cunha Byström undersökt hur gänginflytande sprids genom familje- och kamratnätverk.

Joakim Billevik Gerdås har forskat om ungas vardagliga rörelsemönster i en segregerad stad.

Moa Karemyr har forskat om ungas självskadebeteende.

Elsa Andersson har i sin avhandling undersökt förskolans miljö som ett kulturellt, socialt och politiskt landskap där föreställningar om barndom både formas och förändras.

Hur verkar makt och motstånd i det policyarbetet som organiserar mellanstadiebarnens fritid? Det är en av frågorna som Sara Andersson undersöker i sin avhandling.

Sara Quarles van Ufford har forskat om barns tillgång till samhälleligt skydd och stöd i ärenden som rör fysiskt och sexuellt våld.

Kajsa Rudberg har i sin avhandling utforskat hur skolvardagens påverkas av rådande individualiseringsnormer.

Barn och ungdomar med psykiatriska besvär är särskilt sårbara för sexuellt våld på nätet. Det visar Frida Carlberg Rindestig i sin avhandling.

David J. Sandberg har utvärderat effekterna av ett skolbaserat lektionsprogram som syftar till att främja ungdomars etniska identitetsutforskande.