Hur konstrueras demokrati och medborgarskap i läroböckernas kunskaps- och föreställningssystem? Det är en av frågeställningarna som Kurt Wicke utforskar i sin avhandling.
Åsa Schumann har undersökt svenska elevers förmåga att uppleva sammanhang och mening i tillvaron och dess relation till viktiga områden i livet såsom kamratskap, skolsituationen, moral samt synen på existentiella och religiösa frågor.
Frida Lygnegårds forskning visar att vardagsfungerande för unga med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar påverkas av samma faktorer som andra ungdomar men att effekten av funktionsnedsättningen blir mer framträdande i skolan.
Skolprestationer är huvudorsaken till att unga i årskurs sju till nio känner sig stressade. Men det är oftast den sociala stressen som leder till utveckling av psykisk ohälsa, visar ny avhandling av psykologen Malin Anniko.
Vilka erfarenheter har barn som växer upp i regnbågsfamiljer av familj, utbildning, fritid och vänskap? Per Nordén vill med sin avhandling fördjupa bilden av barn som växt upp med en eller flera homosexuella, bisexuella eller transföräldrar.
Maria Heintz vill med sin avhandling öka förståelsen för barns kamratskapande gruppinteraktioner i syfte att stödja lärarnas uppdrag att arbeta mot kränkande behandling.
Kognitiva funktioner hos institutionsplacerade ungdomar kan förbättras något med fysisk träning. Men det tycks inte vara själva träningen som är orsaken till förbättringen, visar Olov Nordvall i sin studie.
Vilken betydelse har olika typer av tillgångar för individers banor inom humaniora och samhällsvetenskap? Det är en av huvudfrågorna i Tobias Dalbergs avhandling.
Vilka nya roller skapas och legitimeras för kommuner och lärare inom det framväxande preventiva arbetet mot terrorism i Sverige? Det är en av frågorna som Christer Mattsson undersöker i sin avhandling.