Karin Hellfeldt vill med sin avhandling öka kunskaperna om konsekvenserna av mobbning.

Användningen av inkluderande undervisning minskar över tid. Det visar Johanna Lundqvist som forskat om barns utbildningsvägar från förskola till klass ett.

Skolmisslyckanden bland unga med migrationsbakgrund är komplexa processer som har med skola, familj och makt- och kapitalförhållanden att göra. Michael Lindblad har forskat i ämnet.

Daniel Lindberg utforskar i sin studie frågan vad sociala problem innebär för ungdomar och unga vuxna i åldrarna 19 till 25 år. I centrum står antagandet att sociala problem har en tendens att ackumuleras över tid.

Hur ser föräldrars strategier för att bevara hemspråken och för att bidra till barns flerspråkighet ut? Det är en av frågorna som Mina Kheirkhah undersökt i sin studie om samspelssituationer i flerspråkiga iranska familjer. Studien visar att barnen ofta gör motstånd mot föräldrars insisterande strategier.

Lena Olsson har forskat om om barn med lindrig utvecklingsstörning och deras behov, användning och erfarenheter av stöd. Hennes resultat visar att barn i grundsärskoleklasser använder i högre utsträckning både insatser från socialtjänsten och från barn-och ungdomshabiliteringen än barn som var integrerade i grundskoleklasser.

Det övergripande syftet med Nora Choque Olssons avhandling var att undersöka hur effektiv gruppträning av sociala färdigheter (SSGT) är för barn och ungdomar med högfungerande autism ( HFASD ) och psykiatrisk samsjuklighet.

Asylsökande barn i familj tar en mycket aktiv roll i sin strävan att forma en vardag som liknar bofasta barns. Det visar Lisa Ottosson i sin avhandlingen om asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen.

Petri Partanen visar i sin studie att metakognitiv strategiträning ger effekter på arbetsminne och att planerings- och metakognitiv förmåga - så kallad komplex exekutiv funktion – bör tas hänsyn till i större grad vid utredning och stödinsatser kring barn i behov av stöd, särskilt vid risk för matematiksvårigheter.

Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Barnmisshandel är vanligt förekommande men många barn som är utsatta för misshandel upplever att de inte får tillräckligt med stöd när de berättar om misshandeln. Carolina Jernbro visar samtidigt i sin studie att barn och unga har goda erfarenheter av elevhälsan och anser den har en viktig roll för upptäckt och stöd.