Simon Magnusson har i sin avhandling undersökt hur ungdomar inkluderas i beslutsfattande i medborgardialoger.

Karin Senter har undersökt hur flerspråkiga ungdomar med mångspråkig förortsbakgrund positionerar sig identitetsmässigt genom framför allt språk, men också genom andra resurser.

Iman Dadgar har bland annat forskat om om svenska elevers rangordning i förhållande till skolkamraterna, med avseende på deras studieprestationer, påverkar deras utbildning och inkomster senare i livet.  

Kristina Hunehäll Berndtssons forskning visar att unga ofta saknar både socialt stöd och tillfredställande strategier för att bemöta och hantera digitala sexuella trakasserier i skolvardagen.

Cristian Bortes har bland annat undersökt relationen mellan ett antal kliniskt diagnostiserade psykiska sjukdomar och barn och ungas utbildningsresultat i slutet av grundskolan.

Victoria Lönnfjord har undersökt kopplingar mellan mellan sociala påfrestningar relaterade till familjen, skolan och individen och ungdomars psykosomatiska besvär.

Selcan Mutgan har undersökt hur svårföränderliga makrostrukturer som befolkningssammansättning och socioekonomiska förhållanden påverkar det fria skolvalet.

Psykisk ohälsa har ökat hos ungdomar, framför allt bland flickor, under de senaste trettio åren. En förklaring som Ida Blomqvist belyser i sin avhandling är, att förmågan att vara ”sin egen lyckas smed” blivit alltmer viktigt, vilket ökar pressen på unga.  

Hur går internetrelaterade övergrepp på barn till och hur påverkar övergreppen barnens psykiska hälsa och välmående både på kort och på lång sikt? Det är frågor som Malin Joleby undersöker i sin avhandling.

Ann Skinner har undersökt fyra olika typer av icke-normativ föräldrastress och deras förhållande till föräldrarnas beteende och barnanpassning i olika kulturer.