Lisa Isenström har forskat om hur lärares handlingar i vardagligt skolarbete påverkar barns rättighetslärande och hur dessa handlingar positionerar barn som rättighetsbärare.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Jeffrey Mitchell har forskat om de sammanhang som påverkar främlingsfientlighet bland både unga och vuxna. 

Tina Mathisens har i sin avhandling undersökt unga flyktingars upplevelser och reflektioner kring processen att skapa sammanhang och tillhörighet i Norge.

Christine Eriksson har undersökt huruvida det är möjligt att konstruera en förskola som kan möjliggöra för små barn att vara närvarande i, ta plats och skapa utrymme i offentliga rum, som gator, bussar, tunnelbanetåg och gångtunnlar.

Janna Lundberg har genom skolan och samhällskunskapsämnet på gymnasiet utforskat sociala mekanismer som bidrar till ojämlikhet i samhället.

Buket Öztekin har undersökt språkutvecklingen hos tvåspråkiga barn (svenska och turkiska) mellan 4 och 7 år.

Birgitta Wennberg har undersökt tidshantering i vardagen och tidsrelaterade interventioner som syftar till att underlätta delaktighet i vardagslivet för barn, ungdomar och unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Melody Almroth har i sin avhandling utforskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa bland ungdomar.

Johan Melander Hagborgs forskning visar att ungdomar som utsatts för våld och övergrepp löper ökad risk för både psykisk ohälsa, drogproblem och skolfrånvaro jämfört med sina jämnåriga.

Nina Jakku har undersökt muslimska kvinnors erfarenheter av bemötanden och representationer av dem i Sverige – i vardagslivet och när de intar offentliga roller i sammanhang som utbildningsväsendet och arbetslivet.

Hilma Forsman har forskat om utbildning som en möjlig interventionsväg för att förbättra placerade barns framtidsutsikter.