Mikael Bruér har i sin avhandling undersökt historielärares undervisningspraktik med fokus på undervisningens innehåll, former och lärares användning av teknik.

Jenne Fröding Reyes vill med sin forskning bidra till en fördjupad kunskap om historiebruksundervisning på gymnasiet.

Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer.

Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.

Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.

Pontus Larsen har bland annat undersökt vilka berättelser om nationen Sverige som erbjuds och (re)produceras i grundskolans historieundervisning.

Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Det är en av frågorna som Lena Almqvist Nielsen utforskar i sin avhandling.

Simon Lundberg har forskat om historielärares didaktiska överväganden i klassrum präglade av en kulturell och etnisk mångfald.

Karin Rehmans avhandling visar hur nyanlända elevers texter kan vara en resurs för samarbete mellan lärare.

Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.

Genom att visa på strategier, begrepp och modeller som kan vara till hjälp för att tänka kring interkulturalitet har Maria Johansson undersökt vad historieundervisningen kan vara nu, och i framtiden.

Vad behöver gymnasieelever lära sig i relation till tolkningsbegreppen historiska belägg och historisk empati för att kunna hantera historiska källor? Det är en av frågorna som Anders Nersäter undersöker i sin avhandling