Mikael Bruér har i sin avhandling undersökt historielärares undervisningspraktik med fokus på undervisningens innehåll, former och lärares användning av teknik.
Hära Jess Haltorp vill med sin forskning fördjupa förståelsen för hur historieundervisning kan fungera som en arena för att skapa mening om genus, historia och sexualitet, samtycke och relationer.
Hur kan mening med att läsa skriven text förstås, utifrån de erfarenheter som lärare och elever i historia på gymnasiet beskriver? Det är en av frågorna som Karen Stormats utforskar i sin avhandling.
Jessica Rahm har i sin avhandling undersökt språkanvändningen i historieundervisningen. Fokus riktas mot hur historielärare organiserar sin undervisning, med särskild tonvikt på hur det ämnesspecifika språket används och vilken innehållskunskap som därigenom realiseras.
Vilken kunskap om förhistorisk tid förmedlas i skolans undervisningsresurser och hur väl stämmer den överens med samtida arkeologisk forskning? Det är en av frågorna som Lena Almqvist Nielsen utforskar i sin avhandling.
Ola Flenngård belyser relationen mellan utbildning om Förintelsen och skolans demokratiuppdrag gestaltar sig i lärares och elevers praktiska arbete med studieresor till Förintelsens minnesplatser.
Genom att visa på strategier, begrepp och modeller som kan vara till hjälp för att tänka kring interkulturalitet har Maria Johansson undersökt vad historieundervisningen kan vara nu, och i framtiden.