Generellt har fokus på bedömning ökat i historieämnet på högstadiet. Det visar Jessica Jarhall som som forskat om hur lärare förhåller sig till ämnets kurs- och läroplan.

Vilket innehåll kännetecknar historieundervisningen i klasser där samtliga eleverna har sin bakgrund i icke-europeiska länder? Det är en av frågorna som Kenneth Sandelin undersöker i sin avhandling.

Hur konstruerar lärare och elever historiska förklaringar i historieundervisningskontexten? Det är en av frågorna som Joakim Wendell utforskar i sin avhandling.

Hans Olofsson har undersökt hur högstadiets historieämne – förstått som en historiekulturell yttring – konstrueras och förändras över tid.

Christina Lindh vill med sin avhandling beskriva och förstå vad som utmärker skrivpraktiker i SO.

Andreas Mårdh vill med sin avhandling ta ett samlat grepp om det svenska historieämnets politiska dimension.

Patrik Johanssons avhandling undersöker innebörden av att kunna tolka historiska källor och vilka svårigheterna är när elever ska lära sig detta.

Susanne Staf har utforskat centrala aspekter av de literacyförväntningar som elever i grundskolan möter i historieämnet.

Hur organiseras och struktureras undervisning i skolämnena matematik och historia som förutsättningar för literacypraktiker? Det är en av frågorna som Monica Egelström utforskar i sin avhandling.

Joel Rudnert har i sin forskning undersökt hur barn utvecklar förmågan att orientera sig i historisk tid och dekommunikativa sammanhang där historia produceras, förmedlas och konsumeras.

Helén Persson har bland annat utforskat hur kunskapsutveckling i historia kan definieras och vilka olika typer av progression kan identifieras i styrdokument och lärobokstexter mellan 1919 och 2011.

Karin Sandberg har utforskat hur yngre elever uppfattar den historiekultur de möter i undervisningen i skolämnet historia.