Iosif Gidioti har bland annat forskat om hur AI inom den högre utbildningen påverkar examination och hur lärares och studenters roller kan komma att förändras.

Caroline Önnebro har bland annat undersökt vilken betydelse social bakgrund har för gymnasieelevers val av utbildning och vägen mot högre studier.

Josefin Hellman har utforskat hur källanvändning i akademiskt skrivande kan göras undervisningsbart i gymnasieskola och högre utbildning.

Vilka drivkrafter ligger bakom musikerstudenternas val att ge sig in på musikutbildningsfältet och vad i musiken beskrivs som meningsfullt? Det är en av frågorna som Camilla Sarner utforskar i sin avhandling.

Moa Lindqvist har forskat om hur svenska lärosäten och samhällsaktörer har definierat och motiverat den högre utbildningens idé och funktion från slutet av 1960-talet till början av 2000-talet.

Emil Danehorn har forskat om utbytesstudenter i relation till alkoholkonsumtion, droganvändning, sexuellt riskbeteende, hälsa och utsatthet för våld.

Anna Bennich Björkman har bland annat undersökt hur gymnasieungdomar resonerar kring möjligheten att söka sig till högre utbildning.

Joakim Wallmark har i sin avhandling utvecklat IRTorch, ett nytt verktyg som gör det enklare att utforma prov som bättre speglar deltagarnas verkliga kunskaper.

Prokrastinering, sexuella trakasserier och sexuellt våld är en stor orsak till den ökade psykisk ohälsan hos universitetsstudenter, visar Fred Johansson i sin avhandling.

Jack Palmieri har forskat om individuella och organisatoriska faktorer i samband med utsatthet för sexuella trakasserier bland studenter vid Lunds universitet.

Kristina Hellmark har undersökt vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker i undervisning om akademiskt skrivande för studenter med svenska som andraspråk.

Evelina Johansson har undersökt ”higher-order thinking skills” (HOTS) och kritiskt tänkande i engelskkurser på svenska universitet.