Ylva Askfors visar i sin avhandling att interorganisatorisk samverkan består av flera dimensioner och kan förstås på flera nivåer, liksom lagren i en lök.

Charlott Sellberg har i sin avhandling utforskat användandet av simulatorer i sjöfartsutbildningen.  

Monika Hattingers avhandling utgår från de utmaningar som digitaliseringen innebär för universitetens tillgänglighet för extern samverkan genom ett anpassat e-lärande som riktar mot industrins kunskapsbehov.

Pernilla Josefsson har utforskat hur studenter upplever användningen av sociala medier i högre utbildning.

Anne-Kathrin Peters har i sin avhandling utforskat hur elever inom datavetenskap reflekterar över sina erfarenheter.

Sara Levander vill med sin avhandling utveckla kunskap och pedagogisk skicklighet som bedömningsobjekt vid rekrytering och befordran inom akademin.

Fredrik Bertilsson vill med sin avhandling belysa skapandet av nya statliga rutiner för att agera gentemot de svenska universiteten samt sätta in denna produktion i en större ram av statligt policyskapande under frihetstiden.

Margarita Chudnovskaya vill med sin avhandling tydliggöra och förstå hur expansionen av högre utbildning i Sverige har förändrat familjebildning inom den högutbildade gruppen.

Högskolestudenters lärstrategier påverkar den akademiska prestationen och utveckling av olika kvaliteter i lärandet, visar Maria Öhrstedt i sin avhandling.

Jonathan Wedman undersökt högskoleprovets så kallade validitet, det vill säga hur väl provet verkligen mäter vad det är avsett att mäta: studiefärdighet.

Airong Wang har utforskat vilka faktorer som påverkar deltagandet i komplexa multifunktions virtuella miljöer.

Cormac McGraths avhandling handlar om förändringspraxis inom högre utbildning; hur individuella lärare, grupper och kollegiala ledare arbetar med att få till stånd förändringar.