Nina Westrin har forskat om gymnasieelevers uppfattningar om kunskap, lärande och betygssättning i ämnet idrott och hälsa.

Louise Lindkvist har forskat om hur ämnet idrott och hälsa organiseras när en ny reform ska implementeras och vilka faktorer som påverkar processen.

Sofia Sibelius har forskat om idrottsläraryrkets strävan efter mål och status och vad den strävan innebär.

Karin Sjödin vill med sin avhandling bidra med kunskap om det meningsskapande som sker i mötet med naturen i olika utbildningspraktiker.

Christopher Engdahl har bland annat undersökt hur idrottslärarstudenter kan uttrycka och uppleva skapande dans, och nya idéer om rörelseutforskande i skapande dans.

Vad händer i processen från att vara idrottslärarstudent till att vara utbildad och färdig idrottslärare? Det är frågor som Runa Westerlund undersökt i sin avhandling.

Frida Degerstedt har, utifrån ett jämlikhetsperspektiv, undersökt barn och ungdomar med cerebral pares deltagande i fysisk fritidsaktiviteter och skolidrott och analyserat sambandet med deras livskvalitet.

Åsa Andersson vill med sin avhandling bland annat inspirera lärare, tränare och forskare att ompröva hur vi definierar och fördelar roller till deltagare i olika aktiviteter inom ämnet idrott och hälsa och organiserad idrott.

Susann Arnell har bland annat utforskat vilka förväntningar idrottslärare och skolhälsovårdspersonal har om samverkan kring främjandet av fysisk aktivitet för ungdomar med autism.

Linnea Bergqvist-Norén visar i sin avhandling om fetma och fysisk aktivitet bland yngre barn, att barn som är minst aktiva skulle kunna gynnas av ett riktat stöd i förskolemiljö.

Joni Kuokkanen har undersökt hur unga idrottare i åldern 13–15 år anpassar sig till att kombinera idrott och skolgång i en dubbelkarriär i grundutbildningens årskurser 7–9.

Inga Oliynyk har bland annat undersökt hur lärare i idrott och hälsa beskriver sin undervisning utifrån sina didaktiska val.