Johan Högman vill med sin forskning bidra med kunskap om de förutsättningar som miljön inom alternativa idrottsaktiviteter erbjuder för att utveckla barns intresse för fysisk aktivitet.

Annica Caldeborg vill med sin avhandling bidra till ny kunskap om fysisk beröring mellan lärare och elev i skolämnet idrott och hälsa.

Åsa Tugetam har utifrån ett elevperspektiv, undersökt de lärprocesser som tar form i gymnasieskolans friluftslivsundervisning

I sin avhandling beskriver och problematiserar Marie Larneby normativa mönster relaterade till idrott och genus på en idrottsprofilerad högstadieskola.

Starten på högstadietiden är tuff för elever med funktionsnedsättning. Men under förutsättning att eleverna deltar i undervisningen i idrott och hälsa blir de också engagerade, visar Karin Bertills avhandling.

Idrottsprofilerade grundskolor blir allt fler. Men elever som tränas till elitidrottare behåller inte alltid motivationen. Det visar Joakim Ingrell i sin avhandling.

I sin avhandling har Linus Jonsson bland annat beskrivit och problematiserat implementering av en egenmakts-baserad skolintervention i ett multikulturellt område i Sverige med låg socioekonomisk status.

Heléne Bergentoft har utforskat hur samband mellan undervisning och lärande av rörelseförmåga i skolämnet idrott och häälsa kan utvecklas och transfereras genom praktikutvecklande forskning.

Anders Fröberg har i sin avhandling utforskat utveckling och implementering av en skolintervention med fokus på egenmakt, kost och fysisk aktivitet som involverade ungdomar från ett svenskt multikulturellt område.

Christopher Holmbergs avhandling handlar bland annat om ungdomars erfarenheter av en hälsopromotiv skolbaserad intervention om mat och fysisk aktivitet, med fokus på aspekter relaterade till egenmakt och möjligheter för lärande.

Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.