Malin Österlind ha utforskat svensk idrottspolitisk styrning och framförallt svensk idrottspolitisk utredning och utvärdering.

Mer tid ute under alla årstider skulle öka möjligheterna för skolbarn att nå upp till rekommenderade nivåer av fysisk aktivitet, visar Peter Pagels.

Skolelever lär sig hjärt-lungräddning bäst genom att få se en instruktionsfilm och därefter praktiskt träna med återkoppling, visar Anette Nord i sin avhandling.

Jonas Mikaels avhandling om friluftsliv som kunskapsområde i ämnet idrott och hälsa, visar att genom en platsresponsiv pedagogik skapas nya möjligheter för lärande i friluftsliv i skolan.

Vad blir bedömning för lärande i praktiken och vad gör begreppet med lärare, elever och innehåll i ämnet idrott och hälsa på gymnasiet? Det är frågor som Björn Tolgfors undersöker i sin avhandling.

Magnus Kilger har utforskat uttagningen till ungdoms- eller distriktslagen i fotboll, innebandy och hockey.

Lena Svennberg har undersökt vad lärare värdesätter då de sätter betyg i idrott och hälsa. Hon analyserar också hur bakgrundsfaktorer som kön, föräldrars utbildning, migration och skolhuvudman, påverkar betyget i ämnet.

Daglig idrott i skolan kan kopplas till bättre betyg samt fördelar för muskelstyrka och benmassa. Det visar Jesper Fritz i sin avhandling.

Hur idrott förmodas fungera som en lösning på sociala problem, är en av de frågor som David Ekholm utforskar i sin avhandling.

Skolans hälsofrämjande uppdrag är mycket större än att ”bara” erbjuda barnen daglig fysisk aktivitet. En anställd hälsocoach i skolan skulle därför kunna vara lösningen, menar Pernilla Hedström som forskat i ämnet.

Med sin studie Birna Baldursdottir bidrar med viktig information om när i ungdomsåren en insats kan göras för att öka fysisk aktivitet och välbefinnande.

Med fokus på skolmiljön har Louise Persson studerat de hälsofrämjande aktiviteter som genomförts i Karlstads kommuns grundskolor under åren 2006-2012.