Anneli Marceteau har forskat om hur förutsättningar för social och pedagogisk integration formas i vardagliga praktiker vid en kulturellt mångfaldig högstadieskola.

Joakim Billevik Gerdås har forskat om ungas vardagliga rörelsemönster i en segregerad stad.

Simon Bauer har forskat om samhällsorientering inom det så kallade Etableringsprogrammet för nyanlända.

Charlotte Löthman vill med sin avhandling bidra med kunskap om integration av migrerade barn i den svenska förskolan.

Hur bidrar slöjdklassrummets lärmiljö till nyanlända elevers interaktion, kommunikation och möjlighet till deltagande i undervisningen? Det är en av frågorna som Emma Gyllerfelt undersöker i sin avhandling.

Ulrika Lögdbergs forskning visar att skolan kan bli en hälsofrämjande arena för nyanlända unga. Engagerade lärare och klasskompisar bidrar till de ungas vardagliga välmående. 

Social integration sker inte automatiskt enbart för att ungdomar med olika bakgrund ”blandas” i samma skolor, visar Olav Aronson i sin avhandling.

Vad kan kulturskolan göra för att locka elever utöver den typiska kulturskoleeleven - flickor födda i Sverige med välutbildade föräldrar? Det är frågor som Cecilia Jeppsson undersöker i sin avhandling.

Tina Mathisens har i sin avhandling undersökt unga flyktingars upplevelser och reflektioner kring processen att skapa sammanhang och tillhörighet i Norge.

I sin avhandling utforskar Elisabet Olme bland annat vad som påverkar föräldrars val av grundskola och vilka konsekvenser det får för fördelningen av elever mellan skolor.

Mirjam Hagström har utforskat hur ungdomar som nyligen har kommit till Sverige upplever sin vardag, i och utanför skolan, under den första tiden efter migrationen, samt hur de ser på sin framtid i det svenska samhället.

Amir Haj-Bolouri har forskat om om att att utforma stödjande artefakter som system, metoder och modeller för lärande och integrationsarbete.