Asylsökande barn i familj tar en mycket aktiv roll i sin strävan att forma en vardag som liknar bofasta barns. Det visar Lisa Ottosson i sin avhandlingen om asylsökande barn i familj och den position de har i asylprocessen.

Ungdomarna väljer vänner som har samma bakgrund som de själva när det gäller svensk eller utländsk bakgrund, såvida de inte går i samma klass. Bland klasskamrater finns ingen sådan tendens. Sara Roman, som forskat i ämnet tolkar detta som ett tecken på att tendensen till homosocialitet samspelar med tendensen att bli vän med personer man träffar regelbundet.

Leena Hamberg har forskat om nyanlända och om flyktingintroduktion. Blundar man för de utmaningar som språkutvecklingen innebär finns det risk för att kravet på ett snabbt inträde på arbetsmarknaden vänds till en nackdel för de nyanlända.

Vad innebär det att vara barn med migrationsbakgrund om man bor och går i skolan på en mindre ort? Birgitta Ljung Egeland har studerat dessa barns känslor av tillhörighet i och utanför skolan.

Forskaren Anna Åhlund har undersökt hur nyanlända elever med begränsade kunskaper i svenska språket agerar som deltagare i andraspråksundervisning.

Avhandlingens syfte är att förstå och förklara hur utbildning formas i mångkulturella utbildningskontexter. Vilka kunskaper, förmågor och värden är det som skolaktörer betonar som viktiga för eleverna att lära sig i syfte att möjliggöra deras samhälleliga integration?

Vilka utmaningar möter utländska lärare i den svenska skolan och vilka möjligheter har de att hantera dessa utmaningar och etablera en legitimitet? Aina Bigestans har studerat en grupp kvalificerade lärare som efter migration till Sverige lärt sig svenska och fortsatt sin yrkeskarriär i den svenska skolan.

Syftet med Maria Kouns avhandling är att utforska och beskriva hur fysiklärare kan utveckla och pröva språkinriktade undervisningsaktiviteter, med avsikt att ge elever på gymnasiet möjlighet att samtala och/eller skriva om kursens innehåll.

Separera språk- och kulturinlärning i svenskundervisningen för vuxna immigranter. Det menar forskaren Mozhgan Zachrison, som disputerat med en avhandling i etnicitet om immigranters språkinlärning.

Syftet med Catarina Arvidssons studie är att beskriva och analysera genuspedagogernas tillgång till makt och kontroll i skolans förändringsarbete.

Ungdomar som väljer olika former av olaglig politisk aktivitet för att föra fram sin åsikt har ofta ingen tilltro till politiska institutioner, känner sig åsidosatta i skolan och har ansträngda relationer till föräldrarna. Det är ungdomar som känner att ingen lyssnar eller bryr sig om vad de tycker, enligt forskaren Viktor Dahl.

Forskaren Max Strandberg har studerat hur föräldrars livserfarenhet kan bli en tillgång för att förbättra undervisningen om och för den kulturella mångfalden med hjälp av läxor och lärares feedback.