Elisabeth Porath Sjöö har ur ett bildningsperspektiv tolkat ungdomars berättelser om sitt deltagande i konfirmandundervisning. Möjlighet till kunskap genom eget utforskande och att uppleva med flera sinnen är några positiva erfarenheter enligt ungdomarna.

Hur formas femininitet och maskulinitet hos elever och vilka könsmönster uppvisar två skolklasser i årskurs nio? Det studerar Ann-Sofie Holm i avhandlingen "Relationer i skolan", som visar att den genusskapande processen både är flytande och flexibel.

Magnus Åberg har i avhandlingen "Lärardrömmar: om makt, mångfald och konstruktioner av lärarsubjekt" undersökt hur normer för nya lärare bibehålls inom lärarutbildningen och vilka lärarsubjekt som uppstår genom normerna.

Syftet med Hans-Olof Gustavssons avhandling "Utan bok är det ingen riktig undervisning" var att öka kunskapen om sfi-studerandes skolkulturella referensramar som är relevanta för det pedagogiska arbetet inom sfi.

I avhandlingen "Talet om det mångkulturella i skolan och samhället" har Hans Lorentz bland annat undersökt om det funnits skillnader eller likheter mellan olika tider när man har beskrivit det mångkulturella.

Eva Nyström har studerat hur maktrelationerna i det naturvetenskapliga klassrummet ser ut för elever som går i gymnasiet. I studien "Talking and taking positions" framhävs betydelsen av att inte bara se elevers olikheter - utan hur olikheter konstrueras.

I avhandlingen "Skolan gör skillnad" undersöker Sabine Gruber hur etnicitet görs till en central kategori för skolans sociala organisation och används för att markera skillnader och därigenom gör elever till svenskar och invandrare.

Resultatet från Johannes Lunneblads avhandling Förskolan och mångfalden visar att pedagoger har svårigheter att använda samhällets kulturella mångfald som en resurs i arbetet.