Hur kan didaktisk anpassning av undervisning och undervisningsinnehåll till olika elevpopulationer förstås i relation till styrning, differentiering och ojämlikhet? Det är en av frågorna som Linus Bylund undersöker i sin avhandling.

Utifrån både ett svenskt och etiopiskt perspektiv har Abraham Kumsa Beyene har undersökt hinder för gymnasieelevers förståelse av gränsvärdet för en funktion när de möter begreppet i gymnasieskolan.

Abraham Kumsa Beyene har utifrån ett svenskt och etiopiskt perspektiv, undersökt vad som hindrar elevers förståelse för gränsbegrepp i matematik som de möter i gymnasieskolan.

Frida Åström har undersökt förskolepraktiker och miljöer både i Sverige och utomlands i relation till barns delaktighet.

Det finns belägg för ojämlikhet i lärarsorteringen i många utbildningssystem. Det konstaterar Leah Natasha Glassow som har undersökt problemet med socioekonomiskt relaterad lärarsortering ur ett internationellt perspektiv.

Genom att fokusera på svarta elevers erfarenheter i en skola med vit majoritet belyser Heidi Katz avhandling mekanismer i skolorna och som skapar ojämlikhet när det gäller att få tillgång till möjligheter och positiva skolupplevelser.  

Camilla Rosvall har i sin avhandling undersökt hur uppgiftsformuleringar i språkprovet i studentexamen i den finska gymnasieskolan styr examinandernas skriftliga textdeltagande.

Justin Zelime har undersökt och analyserat effekterna av den afrikanska republiken Seychellernas officiella språkpolicy för utbildning i relation till lärares och elevers åsikter om och praktiska erfarenheter av denna språkpolicy.

Gosia Marschall har i sin avhandling undersökt hur blivande gymnasielärare i matematik, i England, skapar mening genom sina erfarenheter i såväl utbildningen som i praktiken.