Yukiko Asami-Johansson har forskat om japanska lärares professionella kunskaper i matematik.

Olika politiska system påverkar relationen mellan utbildning och politisk engagemang. Det visar Darrel Robinson i sin jämförande studie om utbildningens effekt på politisk kunskap.  

Simon Schulin har undersökt och analyserat två inlärningspedagogiska begrepp, nämligen bildning och kompetens.

Sofia Österborg Wiklund har undersökt den svenska folkhögskolans engagemang i global (o)rättvisa, dess uppkomst och nutida verksamheter, med fokus på transnationella kurser i global utveckling.

Det övergripande syftet med Monica Bravo Granströms avhandling är att få en bättre förståelse för lärares uppfattningar och strategier vid läsundervisning i flerspråkiga miljöer.

Per A. Nilssons avhandling ger kunskap om studenters förväntningar och upplevelser av att studera utomlands.

Hassan Jaghoory har undersökt förekomsten av extrem fysisk bestraffning bland skolbarn i Iran. Närmare fyra procent av eleverna i Iran har fått sin hand bränd och knappt fem procent har fått något ben brutet som straff av läraren.

Stress och burnout förekommer bland universitetslärare i såväl Finland som Pakistan men förhållandena var generellt sämre för universitetslärare i Pakistan. Det visar Naima Akhtar Malik i sin avhandling.

Daniel Olsson har forskat om lärande för hållbar utveckling och elevers medvetenhet om hållbar utveckling.

Läroböcker berättar utifrån ordval, val av händelser och personer även om vilka som ingår i en nationell gemenskap och vilka som utesluts från den. Det visar Lina Spjut i sin avhandling.

Helen Dwyer visar i sin avhandling hur reformer kan bidra eller försvåra utbildningssituationen för barn som är i riskzonen.

Charlotta Friedner Parrat har forskat om den engelska skolans förståelse av internationell ordning, utifrån den engelska skolidén av internationella institutioner och deras förändringar.