Hur utvecklar lärare sina kompetenser? Wieland Wermke har forskat på hur kompetensutvecklingen ser ut och vad som styr den. Han har jämfört Sverige och Tyskland, två länder med olika skolsystem.

Penelope B. Mbabazi har i sin avhandling studerat kvalitet i lärande i högre utbildning i Rwanda, med fokus på studenters lärande och deras anställningsbarhet. Resultaten illustrerar bland annat hur studenter i viss mån har annan syn på kvalitet i lärande i högre utbildning än vad lärarna och arbetsgivarna har.

Stefan Johansson har i sin avhandling tittat på hur lärare bedömer elevers testresultat från läsundersökningen PIRLS 2001. Resultatet visar att skillnaderna var stora mellan hur lärare bedömde klasser med samma kunskapsnivåer. - Lärarna hade olika referensramar. De förefaller av olika skäl tolka mål och kriterier på olika sätt, säger Stefan Johansson.

Cresantus Biamba Nombo har forskat om kamerunska gymnasierektorers roller och de utmaningar de ställs inför i sin vardag. För att kunna ta ett större delegerat ansvar behöver de en mer gedigen utbildning, visar avhandlingen.

Vilket stöd får studenterna vid distansutbildningar i Kina, och leder utbildningar på distans till djupinlärning? Det har Shuting Gao undersökt i sin avhandling.

Orestes Kapinga har intervjuat 35 personer som fullföljt ett pilotprogram i specialpedagogik, ett samarbetsprojekt mellan Tanzanias öppna universitet och Åbo Akademi.

I en ny avhandling om slöjdpedagogik intervjuas "hantverksaktivister" om sin textila gatukonst i det offentliga rummet. Forskningen fokuserar på lärande och identitet i informella rum för lärande.

George Jidamvas avhandling handlar om gymnasielärares uppfattningar om kvalitet och om hur kvalitet kan utvecklas i gymnasieutbildningen in Tanzania.

Hur ser relationen ut mellan mocambiquanska elevers prestation i skolan vad gäller matematik och deras språk och sociala bakgrund? Det undersöker Ribas Guambe i sin avhandling.

Olika mätinstrument för bedömning skapar en standardiserad syn på kunskap, menar Andreas Nordin, som forskat om kunskapssynen i Sverige och Europa. – Mätningar som Timmss och Pisa ger en bild av verkligheten, men det är kanske inte hela verkligheten.

Vilka rådande medborgarskapsdiskurser framträder i svensk utbildningspolitik på 1990-talet, och hur förändras de under denna tid? Det undersöker Maria Olson i avhandlingen "Från nationsbyggare till global marknadsnomad".

Niklas Ammert har i sin avhandling "Det osamtidigas samtidighet" studerat hur svenska historieläroböcker för grundskolans tidigare år ger uttryck för historiemedvetande .